
Sökresultat:
379 Uppsatser om Rehabilitation - Sida 21 av 26
Uppföljning av aktivitetsutförande och handfunktion efter pyrocarbon PIP-ledsprotes hos vuxna med artos eller reumatoid artrit
Syftet med denna studie är att rapportera prospektivt om handfunktion och aktivitetsutförande efter PIP- leds pyrocarbonprotes med efterföljande rehabiliteringsprogram. I studien används objektiva och subjektiva utvärderingsinstrument. Studien inkluderar 21 patienter i ett program som följer patienterna minst ett år (12-36 mån.). För objektiv utvärdering användes rörelseomfång (ROM) och greppstyrka och för subjektiv utvärdering användes validitetsreliabla instrumenten COPM och DASH. Smärta mättes med visual analogue scale (VAS).I studien har fyra av 21 patienter blivit reopererade pga smärta, infektion och inskränkt rörlighet.
Ledarskap för att främja hälsa hos medarbetare : En fallstudie om hälsoarbete på linjechefsnivå
The author?s common interest for healthy employees, brought reasonto study how line managers can manage and develop this withsupport from HR. Previous research highlights that knowledge ofhow health is promoted is missing. Line managers have a key role inworking with contributors´ health. The aim of the study is toinvestigate how managers are working for the well-being ofemployees and which aid dedicated to line managers from the HRfunction, and how support and the work with employees? health canbe developed.
När såren har läkt och ärren finns kvar ? Allvarligt brännskadade människors upplevelser av sin livssituation
Varje år drabbas ett tusental människor i Sverige av allvarlig brännskada, en skada som kommer att förändra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta människor som känner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brännskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte låta bli att lägga märke till det. Syftet med denna studie är att belysa hur människor som drabbats av allvarlig brännskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet är sammanställt genom analys av sex kvalitativa artiklar.
Effekter av fysisk aktivitet för patienter med kranskärlssjukdom: systematisk granskning
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är en av de största orsakerna till död och sjuklighet i västvärlden. Hjärtrehabilitering är en multifaktoriell process som inneåller träning, utbildning och rådgivning angående reduktion av riskfaktorer, livsstils- och beteendeförändringar där syfte med rehabiliteringen är att förbättra både fysiologiskt och psykosocialt status. ICF:s biopsykosociala modell ger struktur över granskning av studier och visar var tyngdpunkten av dagens forskning ligger samt vilka områden den täcker. Metod: Databaserna AMED, MEDLINE/PUBMED, PEDRO och CINAHL användes. Randomiserade kontrollerade studier skrivna på engelska, publicerade mellan år 2000-2005 i vetenskapliga tidskrifter inkluderades där män och kvinnor i alla åldrar hade haft hjärtinfarkt.
En kvalitativ analys av spelberoende
The aim of this study is to gain an increased knowledge and deeper understanding of compulsive gambling and its consequences in today?s society. Gambling addiction will be described and analysed by a selection of experts, therapists and people with an addictive gambling background. The basis of the empirical research has been undertaken by a qualitative design with interviews consisting of three fundamental themes. The research group of eight participants included four gamblers, two therapists and two specialists.
Patienters behov av stöd i samband med hjärtrehabilitering
Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.
Återhämtning från psykisk ohälsa : En kvalitativ undersökning om återhämtning inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning
Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll.
Utvärderingsmodell för förpackningar och dess hantering i dagligvaruhandeln : ? en jämförelse av ergonomi-, miljö- och logistikparametrar
Companies become more and more aware of the added values of the packaging. A well chosen and developed packaging can reduce the costs for the companies through reduced costs for transports, reduced quantity of waste and discards and increased goodwill for example. The companies? costs for salaries can also be reduced due to the increased packaging handling efficiency and the reduced costs for sick leave, reduced work capacity and Rehabilitation etc. that can arise when handling poorly developed products and packaging.
BESLUT OM GRUPPTRÄNING : En kvalitativ studie om hinder och möjligheter för personer med hjärtsvikt.
Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning.Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger.
Unga kvinnors tillfrisknande från anorexia nervosa
Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla.
"Allt jag gör lär jag mig ju av". En studie om kunskapskrav och kunnande i anslutning till audionomstudenters praktiska utbildning
The audiologists´ knowledge-domain is generally described as a unique combination of medical, technical, social and behavioural sciences. It gives prominence to the importance of an adequate education relating to the knowledge-demands the students´encounter during their trainee-period. However, an important question is if the educational content corresponds to the knowledge-demands during the training? Aim: This study aimed to identify the knowledge-demands of students during their trainee-period. Furthermore, to identify how the students´ actual knowledge was related to the encountered knowledge-demands.
UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV GRUPPTRÄNING I TEAMREHABILITERING FÖR PERSONER MED REUMATISK SJUKDOM : En kvalitativ intervjustudie ur ett socialkognitivt perspektiv
Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering är en lämplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. Gruppträning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock är forskning om den subjektiva upplevelsen av gruppträningen bristfällig.Syfte: Syftet med studien är att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter deltagare med reumatisk sjukdom fått av den gruppträning som ingår i teamrehabiliteringen.Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig många erfarenheter därifrån.
Rehabiliteringsträning efter främre korsbandsrekonstruktion: En litteraturöversikt
Det främre korsbandets uppgift är att förhindra att tibia glider ventralt i förhållande till femur vilket ger en instabil led vid skada. Ungefär 6000 personer skadar det främre korsbandet varje år i Sverige varav ungefär hälften genomgår en rekonstruktion. Vid rekonstruktion är det vanligast att ersätta korsbandet med transplantat från antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgår patienten rehabilitering som bland annat innehåller rörlighetsträning och styrketräning för att återfå funktion. Syftet med studien var att kartlägga rehabiliteringsträningen efter en främre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringsträningen skiljer sig beroende på vilket transplantat som använts vid rekonstruktionen.
Skattning av prognostiska faktorer för gradering av smärtans komplexitet hos patienter i behov av multimodal smärtrehabilitering inom två vårdnivåer.
AbstractPURPOSE: The aim of this study was to describe and compare possible differences regarding selected prognostic factors for disability between patients with non-specific chronic pain who were about to start a multidisciplinary treatment program (MMR), either within primary care (MMR1) or hospital care (MMR2).METHODS: The study had a descriptive and comparative cross sectional design. Eighty-nine patients were recruited consecutively when they were about to start their team treatment (50 in MMR1,39 in MMR2). The measurements were; Evaluation of self-reported self-efficacy for eight daily activities (STIVA-8), The Pain Belief Screening Instrument (PBSI) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).RESULTS: The study found some significant differences between the answers from patients in MMR1 and those from patients in MMR2. For instance, patients in MMR2 estimated lower self-efficacy according to STIVA-8 than patients in MMR1. Also, there were fewer low risk patients and more high risk patients in MMR2 than in MMR1 regarding pain intensity according to PBSI.
Omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkat till nykterhet hos personer med alkoholberoende
Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort hälsoproblem. Det leder till lidande för såväl individer som familjer. Att studera omvårdnadsfaktorer som bidrar till återhämtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bättre bemötande och bättre omvårdnad.Syfte: Studiens syfte är att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende.Metod: Studien är gjord i kvalitativ forskningstradition där intervjuer med personer från ?Det Fria Sällskapet Länkarna? har varit basen för att undersöka vårt syfte. I studien används Aaron Antonovsky teori om Känsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram.