Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat pÄ börsnoterade bolag men det finns Àven andra företag som tillÀmpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det Àr de bolag som Àgs av svenska staten. Ett av mÄlen med IFRS Àr att skapa jÀmförbarhet och dÄ bör inte Àgarformen ha nÄgon betydelse för redovisning och vÀrdering. Denna studies syfte Àr dÀrför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde vid tillÀmpningen av IAS 40.

MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som mÄnga andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom tvÄ olika genrer för en analys av deras handling, karaktÀrer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berÀttande och en semiotisk infallsvinkel anvÀnds sedan för att leta efter saker, tecken, som Àr vÀrda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jÀmförelser görs mellan spelen, frÀmst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sÀttet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen Àr Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

För att fastighetsmÀklare ska fÄ arbeta med förmedling pÄ en yrkesverksam nivÄ krÀvs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger pÄ fastighetsmÀklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmÀklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. MÀklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta bÄde köparnas och sÀljarnas intresse. Det Àr trots detta accepterat att mÀklare tillgodoser en sÀljares intresse med extra varsamhet. FastighetsmÀklaren ska förbli opartisk och inte försÀtta sig i sÄdana situationer dÀr denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istÀllet för sÀljares och köpares intressen.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Innan Är 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner vÀlja mellan att tillÀmpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter Är 2005 Àr dÀremot svenska börsnoterade företag ?tvingade? att anvÀnda internationella regler för upprÀttandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sÀtt som minoritetsintres-set redovisas pÄ i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergÄngen till IFRS. Argument för olika tillvÀgagÄngssÀtt att redovisa minoritetsintres-set pÄ har kartlagts, vÀgts och förklarats med avseende pÄ vilket förhÄllande dessa argument har till varandra.Inom koncernredovisningen finns tvÄ olika perspektiv som kan tillÀmpas vid upprÀttandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka Àr moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet.

SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.

I Sverige Àr det fortfarande en ojÀmn fördelning av uttaget av förÀldradagar hos nyblivna förÀldrar dÀr mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur förÀldrar resonerar kring förÀldraledighet, hur de vÀljer att fördela dagarna, vilka Àr anledningen till det och vad skulle fÄ dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex förÀldrapar i Äldern 25-42Är som fÄtt barn de senasta tvÄ Ären, förÀldrarna intervjuades enskilt.

Bakgrund: Dagens nÀringsliv har fÄtt en alltmer global prÀgel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i nÄgon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev Àr noterade pÄ en börs ska upprÀtta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta mÄste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och förklara hur vÀl anpassade smÄ svenska företag Àr och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet Àr vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. AvgrÀnsningar: Med smÄ företag avses i denna uppsats företag som Àr noterade pÄ de officiella listorna och har en omsÀttning som understiger 200 miljoner kronor.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstÄr nÀr ett avtal skickas i via elektronisk post som blir olÀsligt för mottagaren pÄ grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande Àr inkompatibelt, nÀr ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen Àr skriven med pappersbaserade dokument som utgÄngspunkt och att det dÀrför finns en möjlighet att de lösningar som gÀller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte Àr lika lÀmpliga vad gÀller elektroniska meddelanden. PÄ ytan torde det inte vara nÄgra problem, eftersom bÄde en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom omrÄdet mestadels tyder pÄ att de skillnader som kan uppstÄ inte gör en sÀrskild lagstiftning nödvÀndig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebÀr framkommer det dock att det Àr ett fenomen som inte kan jÀmföras blint med liknande situationer dÀr pappersbrev anvÀnds.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer pÄ magasin förhÄller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören pÄ magasin förvÀntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar nÀrmare marknadsfrÄgor och annonsörer Àn vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten Àr ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otÀnkbart scenario och en förolÀmpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören pÄ ett magasin Àr det en nödvÀndighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framÄt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande Àr under utveckling och dÀrför Àr svÄr att klassificera. Forskningen Àr byggd pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer pÄ magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika Äsikter om hur förhÄllandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.