Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

År 2004 antogs en ny förordning, (EG) nr 883/2004, avseende samordning av EU-medlemsstaternas system för social trygghet. Förordningen ska bland annat vara bestämmande för vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska bli tillämplig på den person som förflyttar sig inom gemenskapen, för arbete eller av andra orsaker. Den tidigare förordningen på området, (EEG) nr 1408/71, har under åren varit föremål för hård kritik då den ansetts vara alltför komplex och svår att tillämpa. Förhoppningen är att den nya förordningen ska kunna lösa de problem den gamla förordningen gett upphov till. Vår fokus har legat på lagvalsreglerna och uppsatsen har därför till främsta syfte att belysa de svårigheter dessa medfört vid tolkning och tillämpning av den gamla förordningen och ur ett jämförande perspektiv redogöra för hur lagvalsreglerna utformats i den nya förordningen.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Titel: Key Account Management processNiva?: C-uppsats inom a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Rafal Mahdi & Sofia NilssonHandledare: Akmal Hyder & Zahra AhmadiSyfte: Syftet med denna studie a?r att ja?mfo?ra hur en KAM-process kan skilja sig mellan stora och sma? fo?retag inom B2B marknad.Datum: 2015-06-03Metod: Studien bygger pa? en abduktiv ansats. Vi utfo?r en multipelfallstudie med en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomfo?rs och utformas med hja?lp av en operationalisering som grundar sig i den vetenskapliga teorin.

Enligt alla respondenter finns det ett stort behov av ny lagstiftning. Det lagförslag som lades av Stockholms handelskammare i november 2006 skulle underlätta avsevärt för alla respondenter. Rättsinstansens definition av sponsring ligger till grund för tillämpningen och därmed för rättspraxis. Mellan rättsväsendets definitioner av sponsring och den företagsekonomiska definitionen finns ett stort gap vilket har lett till att Skatteverkets på rättspraxis baserade riktlinjer inte följs. Riktlinjerna upplevs av företagen som orimliga och verklighetsfrämmande.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa.

Den första januari 2006 trädde en ny version av Aktiebolagslagen ikraft. En av nyheterna i den nya lagen är omarbetningen av borgenärsskyddsreglerna. Reglernas äldre koppling till begreppet utbetalning bortfaller och istället införs begreppet värdeöverföring. Uppsatsen presenterar begreppet och de därtill hörande kapitalskyddsreglerna samt analyserar de konsekvenser införandet av begreppet kan få. Inom denna analys ryms kritik på hur lagstiftaren valt att definiera begreppet, främst med avseende på begreppets koppling till redovisningsrätten, en koppling som skapat viss osäkerhet kring begreppets verkliga innebörd.

Denna uppsats har behandlat främst köp av lös egendom mellan privatpersoner när det gäller Internetauktioner. Det är i första hand Köplagen (KöpL) som är tillämplig. Den är dispositiv och kan avtalas bort. Dess lagregler medför en sämre position för köparen jämfört med Konsumentköplagens (KkL) skyddande regler. Många har förbisett att hjälp från Konsumentrådgivningen eller Allmänna reklamationsnämnden inte kan efterfrågas.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frånbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lämpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden är inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs föreställningsram syftar redovisningen till att ge sårelevant information till användaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys är relevant för användaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker säger något om huren bank presterar finansiellt. Studien kan därmed ge ett bidrag till frågan huruvida det finnsett värde för användarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.Avgränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka europeiska banker som är aktiva,noterade och tillämpar IFRS.