Det enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Syfte: Vårt syfte är att studera processen kring utformandet av Svensk kod för bolagsstyrning samt undersöka vilka effekter den kan komma att få för förtroendet för svensk bolagsstyrning. Metod: Vi har i vår uppsats tillämpat en samhällsvetenskaplig ansats och vår undersökning präglas av ett fenomenologiskt tankesätt. Det senare kännetecknas av flexibilitet och möjligheten att successivt anpassa undersökningen allt eftersom ny kunskap om det studerade objektet erhålls. Även om vi delvis använt oss av befintlig teori har vår undersökning till stor del baserat sig på egna studier, vilket gör att den kan kategoriseras som en kombination mellan induktiv och deduktiv. Vidare använder vi oss av en kvalitativ metod, då denna öppnar upp för flexibilitet och inriktar sig på att skapa sig en djupare förståelse för det studerade fenomenet.

Aktiebolagslagens huvudregel är att bolaget självt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det många inte känner till är att det finns några undantag från denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krånglig aktiebolagslag gör inte saken bättre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lättare att förstå så att även lekmän blir medvetna om undantagen från den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framställning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

Sammanfattning Väsentlighetsbedömningen är en central del i revisionsprocessen och reglerna kring väsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet fastställa ett övergripande väsentlighetstal. Det är upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket väsentlighetstal som skall gälla. Det övergripande väsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Bedömningarna kring väsentlighetstalet beror slutligen på revisorns egen fingertoppskänsla.

Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sigtill en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisenbörjade på den amerikanska bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. avvår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänfördebland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftigaersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverkaliknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk förersättningssystem i finansiella företag.

Syftet med examensarbetet är att analysera om BFN stötte på problem vid upparbetningen, samt om vår expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstå vid tillämpningen. Ändamålet är även att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstå. I teorin beskrivs gällande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemområden samt definitioner av olika organ. De problemområden som redovisningsekonomerna nämner kommer inte att bli några större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillämpar reglerna som kommer att ingå i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, därmed får de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav på sin redovisning istället tillämpa K3-regelverket.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av äventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda på vad det är för känslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förståelse kring de två undersökningsområden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien är en komparativ flerfallsstudie där vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vårt material. Det undersökta materialet består av marknadsföringstexter från reseföretags kataloger.

Under de senaste åren har flera företagsskandaler ägt rum världen över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare ägarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ?Corporate Governance?, vilket på svenska kan översättas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen på bolagsstyrningsområdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprättats i många av världens länder. Sedan den 1 juli år 2005 ska de svenska bolagen som är noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvärde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och är ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrättsliga frågorna i Sverige.

Nyligen publicerades ett skatteupplägg, det så kallade bankupplägget, vilket innebär att ägare till kvalificerade aktier i fåmansföretag tar ett omfattande lån av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieägartillskott. Det ovillkorade aktieägartillskottet ökar omkostnadsbeloppet på de kvalificerade aktierna, vilket innebär att även gränsbeloppet höjs. Ett högt gränsbelopp är positivt ur fåmansföretagsägarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjänst. Kapitalvinstbeskattningen är i regel lindigare vilket innebär att den skattskyldige uppnår en skatteförmån genom erhållandet av det högre gränsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieägartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till ägaren.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Under 1997 ville många bolag in på börsen, hälften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. Utifrån uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och värderingen av exitalternativen är faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket står i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebär att bolaget sänder ut signalen, att ägarna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis får bolaget därmed större massmedial uppmärksamhet.

Bakgrund och problem: Från år 2005 har reglerna avseende goodwill förändrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit årliga avskrivningar av goodwill, vilket inte är tillåtet längre, utan numera ska årliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat ämne på grund av de få nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förändringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste åren. Tvärtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det i finanskrisens spår går att urskilja några mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhållanden mellan goodwill och utvalda poster från företagens balans- och resultaträkningar.Avgränsningar: I uppsatsen undersöks företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag från listan finns inte representerade i undersökningen på grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet räkenskapsår.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags årsredovisningar under de undersökta åren 2007-2010.