Uppsatsen behandlar det osäkrade ränteparitetsvillkoret under en tid då det skett stora förändringar på finansmarknaderna. Hur villkoret uppfylls testas mellan Sverige och Tyskland under en period med Regleringar på finansmarknaderna, perioden var 1980:M2-1989:M6 samt en period utan Regleringar vilken var 1989:M7-1998:M11. Hypotesen var att det borde finnas större förutsättning för uppfyllelse av det osäkrade ränteparitetsvillkoret på oreglerade finansmarknader. Resultatet visar dock inte på någon större uppfyllelse under den senare perioden i vilken det inte fanns några Regleringar. Två av tre skattade koefficienter har fått det förväntande tecknet och en av dessa var också signifikant på 5 % signifikansnivå, den signifikanta koefficienten erhölls vid den första körningen när det fortfarande förekom Regleringar..

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många Regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika Regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika Regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om Regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många Regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika Regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika Regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga Regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m3/s. En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenRegleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsRegleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av elkraft är stort.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter påverkas av statliga Regleringar. Metod: Studien är baserad på sekundärdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. Primärdata har samlats in genom åtta intervjuer med ämneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hälsoekonomiska utvärderingarna genomförda av TLV är ett sätt för statsmakten att förflytta ett visst mått av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvärderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmärksamhet mot samhällsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande på efterfrågan av medicinteknik-företagens produkter.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter påverkas av statliga Regleringar. Metod: Studien är baserad på sekundärdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. Primärdata har samlats in genom åtta intervjuer med ämneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hälsoekonomiska utvärderingarna genomförda av TLV är ett sätt för statsmakten att förflytta ett visst mått av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvärderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmärksamhet mot samhällsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande på efterfrågan av medicinteknik-företagens produkter. Detta innebär att det förändrade förfaringssättet gällande hälsoekonomiska utvärderingar ställer krav på medicinteknikföretagen att anpassa sina verksamheter efter de nya förutsättningarna..

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och Regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och Regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har Regleringarna på senare tid skärpts.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya Regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till några förändringar i styrelsens storlek och sammansättning. Med utgångspunkt från tidigare gjorda amerikanska studier ämnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, är att vänta på svenska marknaden. Tillsammans med övriga Regleringar, lagar och teorier som kan påverka svenska styrelsesammansättningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför något nytt, eller endast är en överflödig handling för att reglera något som redan regleras. Metod: Undersökningen är en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att få in data som är väl underbyggd och representerar studien på bästa sätt har både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmäklarbranschen kan hämma och skada effektiviteten på mäklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frågeställningen har en översiktlig jämförelse gjorts mellan Sverige och England..

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande Regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Då vi lever i en föränderlig värld är det alltmer viktigt att ha en väl fungerande internrevision. Då författarna förväntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det främsta syftet med uppsatsen blir därmed att undersöka om bankerna lägger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna även för avsikt att diskutera hur internrevisionen påverkas av Regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frågeställning är huruvida internrevisionen sker koncernmässigt eller om den tillämpas olika inom olika geografiska områden.