Företagsetik
Vid rådgivning av finansiella tjänster
Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori. Dessa områden skildrar såväl hur det går att få till stånd förändringar på individnivå med hjälp av regleringar som hur rådgivaren påverkas av intressekonflikter samt informationsasymmetri. Empirin består av redogörelserna av nio intervjuer, vilka vi har genomfört tillsammans med privatrådgivare från de fyra storbankerna; Swedbank, Nordea, SEB samt Handelsbanken. Empirin består även av en textanalys av bankernas officiella etiska riktlinjer samt av MiFID-direktivet. Empirin har visat att privatrådgivarna har tagit den utvecklade etiska dimensionen på stort allvar och generellt ställer sig positiva till de genomförda förändringarna. Genom att applicera de ur teorin centrala budskapen med hjälp av den insamlade empiriska informationen har vi genomfört en analys i syfte att tydliggöra problemfrågeställningen. Vi har kunnat identifiera att arbetet med att få till stånd en mer etiskt korrekt bransch, genom att med regleringar styra privatrådgivarnas etiska handlingsutrymme i viss utsträckning varit tillfredställande, samtidigt som det finns en del att åtgärda. Detta beror i stor utsträckning på att regleringar till sin art inte är dynamiska samt att det på grund av deras byråkratiska natur tar tid att genomföra anpassningar i regelverket.