Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militÀraoperationer i bergsterrÀng och belysa vilka aspekter som pÄverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara pÄ syftet med uppsatsen har följande studiefrÄga stÀllts: Hur anvÀnde USA den grundlÀggande förmÄgan verkan för att pÄverka motstÄndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har anvÀnts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. DÀrefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundlÀggande förmÄgor och hur verkan uppnÄs i striden.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

En grundlÀggande princip Àr att arbetsgivaren pÄ ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anstÀllda, Àven för vad som sker inom verksamheten. DÄ en arbetstagare vÄllar skada i tjÀnsten lÀggs ansvaret pÄ arbetsgivaren, pÄ grund av det sÄ kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebÀr i princip att man ansvarar för nÄgon annans culpa (vÄrdslöshet eller oaktsamhet). RÀttsutvecklingen till detta gick ut pÄ att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig frÄn svensk skadestÄndsrÀtt i allmÀnhet dÄ var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar.

NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..

En patentlicens Àr en nyttjanderÀtt till patent som ofta, liksom patent, kan representera stora ekonomiska vÀrden. En patenthavare kan nyttja det vÀrde ett patent representerar som sÀkerhetsunderlag för en kredit genom att pantsÀtta patentet. Huruvida en patentlicens kan pantsÀttas, i vart fall med sakrÀttsligt giltig verkan, Àr dock oklart eftersom lagstiftning pÄ omrÄdet saknas och Àmnet berörts mycket sparsamt i doktrin. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda om, och under vilka förutsÀttningar, en patentlicens kan pantsÀttas med obligationsrÀttslig och sakrÀttslig giltig verkan. Jag har kommit fram till att en pantsÀttning av en patentlicens kan bli obligationsrÀttsligt giltig utan nÄgra större svÄrigheter.

Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för SamhÀlls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sÀtta Sverige pÄ kartan - En jÀmförelse av tvÄ Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nÀmnare dessa har och om nÄgon av dem redogör för geografiska regioner och pÄ vilket sÀtt om sÄ Àr fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts pÄ hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvÀrlden av sig sjÀlva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig frÄn varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs ocksÄ. Empirin bestÄr av den information som ges pÄ nÀmnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige pÄ ett ÄterhÄllsamt sÀtt geografiskt.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga hur rÄdgivares arbetsrutiner och förhÄllningssÀtt pÄ en lokal sparbank pÄverkar relationen mellan bank och kund. För att besvara syftet stÀlldes tre forskningsfrÄgor om hur rÄdgivare: bygger och bevarar relationer: agerar i kundrelationer för att öka lojaliteten: och hur rÄdgivares relationer med kunder pÄverkas av arbetsgivarens krav. En fallstudie genomfördes med tre telefonintervjuer med privatmarknadschefen och tvÄ rÄdgivare pÄ Tjörns Sparbank. Studiens resultat visade att rÄdgivare pÄ en lokal sparbank har stor inverkan i byggandet och bevarandet av kundrelationer. Det visades sig Àven att rÄdgivare hade en stor inverkan i kundhanteringen för att öka lojaliteten, vilket Àr viktigt för att generera lönsamma kunder.

Med bakgrund av trÀningens betydelse för upprÀtthÄllandet av individens hÀlsa har denna studie riktats till att undersöka huruvida trÀningen bidrar till en bÀttre sjÀlvskattad hÀlsa, SRH, eller inte och med hÀnsyn till trÀning tillhandahÄllen av arbetsgivaren eller annan trÀning. Metoden var kvantitativ med totalt 74 deltagare mellan 25-65 Är, 54 var kvinnor. De kom frÄn tre olika företag i Sverige inom tvÄ olika yrkesgrupper. Datainsamlingen skedde via en egen uppförd enkÀt som bestod av 11 frÄgor och nÄgra underfrÄgor. Deltagarna skattade sin hÀlsa utifrÄn en femgradig skala och SPSS anvÀndes för sammanstÀllning av resultaten.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Vid uppsÀgning av personliga skÀl finns det en tro hos arbetsgivare att det Àr omöjligt att sÀga upp en anstÀlld. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anstÀlld som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och SocialförsÀkringsbalken. Arbetsmiljölagen Àr en resultatin-riktad ramlag vars syfte Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet, samt uppnÄ en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger pÄ arbetsgivaren.

Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.