Sök:

Sökresultat:

1370 Uppsatser om Regionala strategiska nätverk - Sida 50 av 92

TillgĂ„ngen av administrativt stöd i genusmĂ€rkta verksamheter : En studie som jĂ€mför hemvĂ„rden och teknisk verksamhet i Örebro kommun

Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.

VarumÀrkesrevitalisering -en fallstudie i klÀdbranschen

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva revitaliseringsprocessen och utveckla revitaliseringsbegreppet. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod med litteraturstudier och intervjuer.VÄr övergripande teori Àr den strategiska varumÀrkes plattformen av Melin (1999) vilken innehÄller sex olika begrepp: produktattribut, mÀrkesidentitet, kÀrnvÀrde, positionering, marknadskommunikation och intern mÀrkeslojalitet. Fallföretagen, Burberry, Adidas?Salomon och Tiger of Sweden har bidragit till underlaget för vÄrt empiriska material. Vid en revitalisering av varumÀrken genomför företagen enligt vÄr undersökning förÀndringar pÄ omrÄden som i teorin Àr mer kÀnda som varumÀrkesuppbyggande ÄtgÀrder.

Makt, pÄverkan och inflytande i den institutionella sfÀren : En studie av USA:s, EU:s och Sveriges sÀkerhetsstrategier 2010 och 2011

Syftet med studien Àr att genom en jÀmförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har pÄverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen pÄ fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa pÄ om Sverige kan ses som nÀrmare USA Àn EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som anvÀnds kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer frÄn Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, pÄverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis pÄ Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hÄllning i sin antiterrorstrategi och blir pÄ detta sÀtt tongivande över sin egen sÄvÀl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Det Àr tanken som rÀknas : om elevers tankar och stategier i huvudrÀkning

Jag har, i mitt arbete, valt att titta pÄ elevers tankesÀtt och val av strategier i huvudrÀkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det stÄr till med huvudrÀkningen hos dagens elever. HuvudrÀkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. HÀr gÀller det att lösa uppgifter i huvudet, utan nÄgra hjÀlpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgÄng till olika strategier, som kan hjÀlpa oss att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt efter behov. HÀr har vi mer frihet att vÀlja hur vi ska lösa uppgiften Àn om vi anvÀnder oss av traditionella algoritmer.

En "jÄlande" turistort - en studie om hur förestÀllningar kring regional identitet pÄverkar ett turismÀtverk

Regional identitet Àr ett begrepp som ofta nyttjas dÄ man talar om regioner som sociala och politiska rum. Det Àr dock svÄrt att definiera vad identiteten egentligen bestÄr av och hur den pÄverkar mÀnniskans handlingar. Den regionala identiteten kan exempelvis ta sitt uttryck i lokalbefolkningens instÀllning och attityd gentemot turism. Detta har i viss utstrÀckning betydelse för resmÄlets framgÄng samt för relationerna mellan de lokala aktörerna. FörestÀllningarna kring regional identitet prÀglar sÄledes turismen och destinationens turistföretagare.

VD-byte och effektivitet: i en turbulent och en stabil bransch

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

En fallstudie över miljömÄlsarbetet pÄ fyra lÀnsstyrelser : Beskrivning och analys av det regionala miljömÄlsarbetet i Mellansverige.

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of VĂ€stmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties.The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties? opinions of how they want the County Board of VĂ€stmanland county to work with them in this matter.The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives.

IT/Internetkkonsultföretag : den"Nya Ekonomins"Barn - Drivkrafter för IT/Internetföretags strategiska utveckling i kontexten den"nya ekonomin"- ett dynamiskt vÀxelspel

Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för mÄnga IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillvÀxt dÀr företag, finansmarknad och media sÄg lönsamhet som nÄgot för tillfÀllet sekundÀrt. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förÀndring i företag frÄn den sÄ kallade"nya ekonomin", i vÄrt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det Àr Àven vÄr avsikt att utreda om nÄgon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förÀndringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affÀrspress. Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företrÀder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin Àr dÄligt förstÄdda ger en mycket kraftfull drivkraft för förÀndring.

StÀll in dig i ledet! Effektiva team inom en auktoritÀr organisation.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

TrÀdet, tillstÄndet, turerna : Konflikten i samband med beslutet om TV-ekens fÀllning

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Vad pÄverkar hÄllbarhet i svenska företag? : En studie om sambanden mellan marknadsorientering, entreprenöriell orientering och genuint hÄllbarhetsarbete.

HÄllbarhet Àr utan tvekan en av vÄr tids viktigaste frÄgor, och ansvaret för en hÄllbar utveckling vilar pÄ en rad samhÀllsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten pÄ omstÀllningen till ett mer hÄllbart samhÀlle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfÀlt, har lÀnge varit starkt konsumtionsinriktad dÀr strategierna har tagit utgÄngspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebÀr, kunna bidra till att företag i högre utstrÀckning ser möjligheten med att arbeta med hÄllbarhetsrelaterade frÄgor pÄ ett strategiskt plan.Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hÄllbarhetsfrÀmjande attityder, förhÄllningssÀtt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet Àr att analysera den strategiska orienteringens betydelse för frÀmjandet av en mer hÄllbar utveckling.

(Re)visionens avskaffande

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

Likformighet i ledning? : Hur omhÀndertar försvarsmakten begreppet ledning?

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhÀndertar krigsvetenskapens variabler för ledning ?teknik, mÀnniska och metod? i dess tre nivÄer; den militÀrstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som anvÀnds utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhÀndertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhÀndertas av försvarsmakten. FrÄn att historiskt varit en egenskap hos en befÀlhavare har ledning i nutid utvecklats till nÄgot som har karaktÀriserats till att utgöra ett system dÀr mÀnniskor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre kÀnd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende pÄ vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar omrÄdet.ForskningsmÀssigt Àr ÀmnesomrÄdet Àr relativt nytt, Àven om företeelsen ledning troligvis har funnits sÄ lÀnge som mÀnniskan har Àgnat sig Ät strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behÄlla och utveckla krigföringsförmÄga..

Amfibiebrigaden mot 2020 : nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningssystem

VÀgen frÄn invasionsförsvar till ett insatsförsvar för vÀpnad strid, nationellt och internationellt, innebÀr ett behov av nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar frÀmst system för sjö- och markmÄl i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmÄgor och krav som i viss utstrÀckning kan vara generella för hela bekÀmpningsfunktionen. Den strategiska nivÄns mÄlbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen pÄ bedömningar och vÀrderingar som gjorts i pÄgÄende studier inom AmfibiekÄren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer grÀnsöverskridande framtid.

Sverige, Förenta Nationerna och Polisens utlandsstyrka : En fallstudie av policy och praktik i freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->