Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig vÄren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturlÀget kraftigt. Det förÀndrade konjunkturlÀget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsÀttningar. MÄnga företag anade att en avmattning skulle ske men nÀrvÀndningen vÀl kom skedde det för mÄnga företag ovÀntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsÀttningarna för att företaget Àven lÄngsiktigt ska vara livskraftigt.Syfte: VÄr studie syftar till att utifrÄn nÄgra olika perspektiv beskriva och jÀmföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Ett företags organisationskultur erkÀnns idag av mÄnga som en viktig faktor nÀr det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta Àr att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och vÀrderingar somprÀglar beteendet i en organisation. MÄnga författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmÄga och vissa har ocksÄ gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jÀmförs olika parametrar, som typiskt sett sÀgs ingÄ i en organisationskultur som stödjer innovation, pÄ tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvÀgagÄngssÀtt och dess effekt pÄ kulturen, varpÄ rekommendationer lÀmnas angÄende hur företagen vidare kan agera för att öka förutsÀttningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar ocksÄ, utifrÄn fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen gÄr att generalisera bilden av vad som Àr en innovationskultur pÄ alla företag.

Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Trauma Àr den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra Ärtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhÀllskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhÀndertagande, men ett flertal projekt pÄgÄr för att uppnÄ en sÀkrare traumavÄrd. PÄ grund av det lÄga antalet traumalarm av större dignitet fÄr anestesisjuksköterskan, som ingÄr i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgÄngen Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svÄrighet i att upprÀtthÄlla förvÀrvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhÀndertagandet av en patient pÄ akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia strÀcker sig frÄn tidigt 1800-tal och professionen har genom Ären genomgÄtt en rad förÀndringar och utvecklas hela tiden. PÄ senare tid har kravet pÄ evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrden har dÀrför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkÀtundersökning till 400 slumpmÀssigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vÄrt fallföretag Jayway, gÄr tillvÀga för att möjliggöra sitt högt uppsatta mÄl om att ha en personalomsÀttning lika med noll. Vi vill dÀrigenom med denna studie försöka fÄ en bild av hur mindre företag kan göra för att minimera sin personalomsÀttning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört ett flertal intervjuer med vÄrt fallföretag. Teoretiskt perspektiv: För att förstÄ grunden till problemet att behÄlla personal för mindre företag har vi tagit till oss teorier om personalomsÀttningen och dess relation till stora och smÄ företag. Empiri: VÄrt fallföretag Jayway Àr ett IT-baserat företag under expansion.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att fÄ in datorer i skolmiljön. Genom Ären har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lÀrarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nÀtverk. Den nuvarande lÀroplanen, Lpo 94 lÀgger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. Vidare gÄr att lÀsa i lÀroplanen att varje elev ocksÄ skall kunna anvÀnda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lÀrande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori Àr att kunskap inte kan tillhandahÄllas av lÀraren utan att kunskap mÄste konstrueras av den som lÀr.Under elevens egen lÀrandeprocess Àr det viktigt att eleven har en lÀrare som handleder.

Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) Àr en viktig nyckel till framgÄng eftersom en till företaget vÀl anpassad HR-funktion kan skapa stort vÀrde. I skapandet av en effektiv HR-funktion Àr det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat pÄ positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie pÄ AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation.

Ordet upplevelse anvÀnds idag av mÄnga företag i olika branscher för att beskriva företagets tjÀnsteutbud. Inom marknadsföring anvÀnds upplevelser för att trÀnga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida eventbyrÄer profilerade inom relationsskapande event marketing anvÀnder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ intervjuer med sju eventbyrÄer. Studien visar att upplevelse som fenomen Àr en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifrÄga om anvÀndningen och beskrivningen av begreppet.

Denna undersökning behandlar Àmnet medarbetarinvolvering inomtjÀnsteinnovation och genomfördes pÄ Selma Spa i Sunne.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod dÀr empirin Àr uppbyggd av djupgÄende intervjuer. Studien syftar till att undersöka huruvida frontpersonalen pÄ SelmaSpa Àr delaktiga i tjÀnsteinnovationsprocesser pÄ företaget. Fokus kommer att riktas mot huruvida den interna kommunikationen fungerar och pÄverkar innovationsklimatet pÄ Selma Spa. Teorin i studien har inhÀmtats via vetenskapliga artiklar och litteratur inom omrÄdet tjÀnsteinnovation.Av empiriska skÀl sÄ fick frÄgestÀllningarna under studiens gÄng utvidgas, dÄ data visade att frontpersonalen var omedvetna om hur Selma Spas strategi och vision sÄg ut. Detta pÄverkar enligt teorin graden av involvering hos frontpersonalen i innovationsprocesser och Àr dÀrav relevant för denna studie.Analysen visade att den interna kommunikationen pÄ Selma Spa skulle kunna förbÀttras avsevÀrt.

Sammanfattningsvis kan sÀgas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader Àr en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. TyvÀrr Àr dock reglerna de har att utgÄ ifrÄn nÄgot subjektiva vilket kan försvÄra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter pÄverkas av mÄnga olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mÄtt pÄverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att pÄ ett tydligt sÀtt mÀta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bÀst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de fÄr svÄrt att visa upp för omgivningen allt de egentligen Ästadkommer.

Föreliggande uppsats utgĂ„r frĂ„n ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvĂ„befĂ€lssystemet omhĂ€nderta den högskolemĂ€ssigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivĂ„ och mer uttalad karriĂ€rambition Ă€n de Ă€ldre yrkesofficerarna frĂ„n det tidigare enbefĂ€lssystemet NBO.Uppsatsens syfte Ă€r att tydliggöra vilka förutsĂ€ttningar pĂ„ arbetsplatsen som gĂ€ller för tvĂ„befĂ€lsystemets högskolemĂ€ssigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anstĂ€llningsbarhetsperspektiv. AnstĂ€llningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar pĂ„ det avgrĂ€nsade empiriska materialet för att se vilka förutsĂ€ttningar, som gĂ€ller pĂ„ arbetsplatsen i jĂ€mförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemĂ€ssigt utbildade officerarna dĂ„ de tagit examen sommaren 2010. Är de anstĂ€llningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jĂ€mförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.Resultatet visar utifrĂ„n ett anstĂ€llningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stĂ€mmer vĂ€l överens vilket borgar för en hög anstĂ€llningsbarhet hos officeren..