Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevÄnare ÀrframgÄngsrika sÄvÀl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgÄng sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpÄ de fördelar och nackdelar de smÄ staterna har i en globaliserad vÀrld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, frÀmst ekonomisk sÄrbarhet, sÀkerhetoch miljö, som smÄ suverÀna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stÀvjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas pÄ ett sÄdant sÀtt attriskerna med liten storlek minskas kan vÀrldens minsta stater komma att bli ÀnnuframgÄngsrikare dÄ de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utÄt och samordnande politik inÄt..

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag nÀr det gÀller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vÄr utgÄngspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lÀmpar sig i kunskapsföretagen samt synen pÄ humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer pÄverkar styrningen. Inledningsvis tar vi Àven upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar dÀrför ut i frÄgan om det Àr möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: VÄrt syfte Àr att försöka skapa ett ramverk som kan anvÀndas för att vÄrda och styra humankapitalet pÄ ett vÀrdeskapande och effektivt sÀtt i kunskapsföretag.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Region SkÄne skapades för tio Är sedan med ÀndamÄlet att förstÀrka den regionala demokratin. Den hÀr uppsatsen syftar till att studera hur pass lÄngt Region SkÄne kommit i den demokratiska utvecklingen. UtifrÄn en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingÄ för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsÀtts i mÀt- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region SkÄnes demokrati. UtifrÄn de faststÀllda mÀt och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region SkÄne inte till fullo uppnÄr nÄgot av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbÀttras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..

Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjÀlp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi frÄn teorier och modeller, hÀmtade frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av tvÄ verksamhetsledare och till dem tvÄ slumpmÀssigt utvalda medarbetare pÄ SkellefteÄ Kraft i SkellefteÄ. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. FramgÄngsrika ledare som delar pÄ ett ledarskap anvÀnder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

The integration of the Internet in our society has shaped alot of the things we do in our lives. The Web allows us to achieve certain things directly through our computers, such as reading the paper and paying our bills. But this integration has also lead to another interesting change. Activists have begun to unload their operations onto the Net instead of holding on to the more traditional demonstrations performed in squares. This study aims to look into the world of cyberactivism and examine how cyberactivists experience the way activism has changed as a result of using the Internet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anstÀllning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mÄl. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av dels sekundÀrdata och dels av att inhÀmta egen primÀrinformation genom en enkÀt. För att teoretiskt fördjupa oss i Àmnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis pÄ Lunds universitetsbibliotek och delvis pÄ stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade ocksÄ tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att fÄ tips pÄ litteratur som skulle vara relevant för vÄr undersökning. Urvalet för enkÀten har bestÄtt av en population pÄ 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

FörÀndrade förutsÀttningar i omvÀrlden har lett till att behovet av ett kontinuerligt och genomtÀnkt strategiskt arbete blir allt nödvÀndigare för att ett företag ska kunna fatta rÀtt beslut i rÀtt tid. Vi har intervjuat personer i ledande stÀllning pÄ fem svenska verktygsteknikföretag för att bilda oss en uppfattning om hur dessa företag arbetar med strategianalys idag. Att anvÀnda ostrukturerade intervjuer som informationskÀlla Àr en flexibel metod som ger personlig data fÀrgad av informanternas idéer, synpunkter och prioriteringar. DÀrefter har vi i en analys försökt komma fram till vilka möjligheter som finns för dem att utveckla sitt nuvarande arbete med strategianalys. Resultaten visade att företagsledningarna i fyra fall av fem har brister i sina kunskaper om strategianalys och att ingen av dem har en strukturerad, planerad och kontinuerlig process för strategianalys.

Att det Àr av stor vikt att kunna mÀta och följa upp ett företags utveckling rÄder det ingen tvekan om. Det gÄr i litteraturen att finna mÀngder av bÄde finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan anvÀnda sig av. Balanced Scorcard Àr ett verktyg som inte bara fokuserar pÄ det finansiella utfallet i förtaget, utan Àven andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard Àr att det inte finns nÄgonting skrivet om, eller nÄgon som har problematiserat kring anvÀndandet av verktyget utifrÄn olika strategiska utgÄngspunkter..

I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

Den svenska polisen har stor anvĂ€ndning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar anvĂ€nds bland annat för att eftersöka försvunna personer, spĂ„ra gĂ€rningsmĂ€n, skingra folkmassor, uppleta bevisföremĂ„l, söka narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ÖVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestĂ€mmer sjĂ€lva hur hundverksamhen ska vara utformad i lĂ€net. Den hĂ€r rapporten tar sikte pĂ„ att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i SkellefteĂ„.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och jÀmföra hur jÀmstÀlldhet behandlas i trafikplaneringen i VÀstra Götaland pÄ olika planeringsnivÄer. Bakgrunden till valet av syfte Àr att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att pÄverka det dagliga livet för mÄnga mÀnniskor, bland annat genom att möjliggöra för jÀmstÀlldhet. JÀmstÀlldhetsarbete Àr ett demokratiskt arbete som stÀrker mÀnskliga vÀrden och jÀmlika förhÄllanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnÄ ett samhÀlle dÀr mÀn och kvinnor har lika vÀrde. I trafikpolitiska mÄl Àr jÀmstÀlldhet ett omrÄde som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jÀmstÀlldhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstÀrktes jÀmstÀlldhetsperspektivet i de transportpolitiska mÄlen.