Sammanfattning Titel: Från ekonomistudent till företagsekonom ? En studie om efterfrågade färdigheter, ansvar och undervisning i ämnet företagsekonomiNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pernilla Ingvarsson & Malin SweeHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 - majSyfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslärares uppfattning om de färdigheter som näringslivet efterfrågar samt att identifiera dessa. Vi analyserar även vilka moment som universitetslärare anser främja dessa färdigheter. Högskolan i Gävle har en vision som bland annat innefattar mål om en utvecklad samverkan med näringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vår studie aktuell.Metod: I arbetet med denna uppsats har vi använt ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. För att samla in vår primärdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer.

Våtmarker har länge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för människan men framförallt för vilda fåglar. Stora förändringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Många åar rätades, marker dikades och vattennivåer i sjöar sänktes. Sveriges växande befolkning var anledningen till att jordbruket krävde allt större utrymme.

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning.

År efter år indikerar mätningar att strategiverktyg används ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillämpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillräckligt med informationom inom det här området och att det empiriska underlaget är otillräckligt för att förstå den här problematiken. En anledning till det är att den etablerade strategiforskningen har utgått från traditionella utgångspunkter när de har studerat vem som använder strategiverktyg och var i organisationen de används vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta är att forskare vet väldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen använder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen används. Det behövs alltså mer forskning om hur strategiverktyg används utanför företagsledningen på mellanchefs- och regionsnivå.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier. Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.

Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka ? vad är det som styr dem?Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor.

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor.

I Sverige står byggnader för nästan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen är enorm. Samtidigt dyker det upp mängder med aktörer som vill hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera och allt fler energitjänster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjänster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer är energibolagen. Konkurrensen är dock hård och för att säkerställa sin konkurrenskraft på marknaden krävs effektiva samarbeten, där kundnöjdhet är i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkännedom hos energibolagen.Syftet med denna studie är att hjälpa energibolaget Elkraft Sverige att förstå olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjänster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjänsteerbjudande för att kunna bistå dessa kunder på bästa sätt i framtiden.Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende på deras energisituation, beslutsfattande gällande energifrågor samt behov av energitjänster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkätundersökning.Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjänster och komplettera sitt begränsade erbjudande genom att ingå externa allianser med kompetenta aktörer.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

The transformation within the swedish infrastructure has been a slow process from thebeginning of time. For almost a decade, the traditional form of contracting regardingbuildings and foremost infrastructure has evolved contracting involving the owner to definethe outcome of the product, regardless involvement from the supposed contractor. As forthe swedish market, the traditional design-bid-build (DBB) have been the primary choice ofcontracting. Although changes have been made over time regarding contracting formswithin the road administration, the railway sector has not improved or justified changesregarding choice of contracting, they have conducted same contracting relationshipsbetween them and the contractor.This bachelor thesis, conducted at the Swedish railway administration with supervision ofprofessor Kristian Widén at Lunds University, explores the forces behind the new era ofcontracting within the railway administration. This bachelor thesis focuses mainly oncontracting regarding design-build-operate-main (DBOM), the new contracting formulabetween the owner and the contractor.