Sök:

Sökresultat:

522 Uppsatser om Regionala miljömćl - Sida 9 av 35

Svensk/regional mat i offentlig upphandling i MÀlardalen : en studie av inköp, problem och möjligheter i Ätta kommuner

Det pÄgÄr mÄnga diskussioner kring mat i dagens samhÀlle. Temat för det hÀr examensarbetet Àr svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartlÀggning av Ätta kommuner i MÀlardalen. KartlÀggningen handlar om hur det ser ut i dagslÀget angÄende inköpta volymer och belopp nÀr det gÀller olika produkter. KartlÀggningen omfattar ocksÄ information om produkterna Àr svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut nÀr det gÀller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

En analys av offentlig upphandling utifrÄn ett samhÀllsperspektiv

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rĂ€ttsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhĂ€lleliga konsekvenser kom till stĂ„nd. För att nĂ„ denna avsikt har EG ? rĂ€tt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. SamhĂ€lleliga konsekvenser som uppmĂ€rksammats har diskuterats utifrĂ„n de rĂ€ttsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mĂ„n samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nĂ„ en högre validitet i arbetet.

Regionala inkomstskillander i Kina : Varför har skillnaderna mellan regionerna ökat?

Kina? har? under? de? senaste? 30? Ären? haft? en? ekonomisk? tillvÀxt? med? nÀrmare? 10? procent? per? Är.? Men? i? takt? med? den? ekonomiska? utvecklingen? har? ocksÄ? inkomstskillnaderna? mellan? kust?? och? inlandsregionerna? ökat.? I? den? hÀr? uppsatsen? har? jag? valt? att? studera? skillnaderna? i? utlÀndska? direktinvesteringar,? humankapitalsatsningar? och? infrastrukturinvesteringar? mellan? regionerna? för? att? se? om? dessa? faktorer? kan? förklara? den? ojÀmna? inkomstfördelningen.? Min? slutsats? Àr? att? det? finns? stora? skillnader? i? investeringsnivÄer,? frÀmst? i? FDI,? mellan? kust?? och? inlandsregionerna.? Och? att? den? kinesiska? staten? har? haft? stor? pÄverkan? pÄ? inkomstgapet,? kanske? kan? den?tises?som?den?drivande?kraften?bakom?de?vÀxande?inkomstskillnaderna..

GymnasieÀmnet historia i styrdokumenten under 1900-talet

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Regional utveckling genom entreprenöriellt samarbete : En modell för en organiserad samverkan mellan restaurangnÀring och offentlig sektor

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Planering av transportinfrastruktur : En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Det som inte behövs? : Arkitektoniska strukturer i landskap sprungna ur minnen

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser Àr personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstÀrka sÄvÀl minnet av platsen men Àven platsen med hjÀlp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala sÄvÀl som regionala generatore? Projektet undersöker ocksÄ vidare om objekten skall ge betraktaren bÄde ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig dÀrifrÄn, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Lagercentralisering - fördelar och nackdelar: En fallstudie pÄ OEM International

Detta examensarbete har utförts pÄ OEM International, en Teknikhandelskoncern som frÀmst sÀljer smÄ komponenter för industriautomatisering. Snabb tillvÀxt medförde trÄnga och urvuxna lager, en pÄ sikt ohÄllbar situation som resulterade i planer pÄ ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i TranÄs blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas pÄ lÀmpligast sÀtt. Tankar pÄ att ha ett stort centrallager istÀllet för dagens mindre, regionala vÀcktes, men dÄ ifrÄgasattes ocksÄ vilka konsekvenser en sÄdan förÀndring skulle bÀra med sig. Syftet med denna studie Àr dÀrför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Insamlingssystem för matavfall : Vilket system ska Halmstad kommun införa?

Halmstad kommun ingÄr i Hallands lÀn, som utifrÄn de 16 nationella miljökvalitetsmÄlen utformat 16 regionala miljökvalitetsmÄl. MiljökvalitetsmÄl nummer 15 ?God bebyggd miljö? sÀger under delmÄl fem att till Är 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mÄl angÄende insamling av matavfall, utan mÄlet frÄn 2010 bestÄr. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet frÄn verksamheter och har dÀrmed en bit kvar för att uppnÄ det regionala miljökvalitetsmÄlet ?God bebyggd miljö?.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Sydöstra Östersjöregionens utveckling : INTERREG-projekt och dess effekter pĂ„ Blekinges robusthet

Östersjöregionen Ă€r en av Europas snabbast vĂ€xande regioner och Blekinge har ett strategiskt lĂ€ge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hĂ€nsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgĂ„ngspunkt frĂ„n identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förvĂ€ntas fĂ„ pĂ„ Blekinge. Resultaten frĂ„n analysen jĂ€mförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnĂ„ ett robustare Blekinge..

RÀttsliga krav pÄ vindkraftsetablering pÄ land

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka rÀttslÀget avseende tillstÄndsgivning till vindkraftverks etablering pÄ land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillstÄndsÀrenden frÄn tre olika lÀnsstyrelser och sedan genomförs en kortare rÀttsfallstudie över prejudicerande domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vÀgledning för lokaliseringsbedömningen utgör, bÄde för lÀnsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. LÀnsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgÄngspunkt Àn domstolen gör.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->