Sökresultat:
522 Uppsatser om Regionala miljömćl - Sida 29 av 35
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
Energibesparande ÄtgÀrder i en fastighet med skilda verksamheter.
Sveriges bostÀder stÄr för en tredjedel av den totala slutliga energianvÀndningen i landet. Av denna energi gÄr nÀstan 60 % till uppvÀrmning av bostaden och det varmvatten som anvÀnds i den. En del i ledet för att minska vÄr pÄverkan pÄ klimatet Àr att till Är 2020 ha ökat vÄr energieffektivitet med 20 %. Nybyggnationen av fastigheter i Sverige Àr förhÄllandevis lÄg sett till det totala antalet bostÀder som finns, dÀrför Àr behovet stort av att inte bara bygga nya effektiva bostÀder, utan Àven renovera de befintliga bostÀderna.HSB Àr ett av Sveriges största bostadskooperationer och har föreningar och fastigheter över hela Sverige. HSB UmeÄ Àr en av 31 regionala föreningar och har ca 8 000 medlemmar.
Samförvaltning av Tyresta nationalpark och naturreservat? : En undersökning av förvaltningsmodellenoch lokalt deltagande
Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvÄrd Àr nÄgot som fÄtt alltmer uppmÀrksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvÄrden. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade omrÄden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvÄrd som kÀnnetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning Àr ett exempel pÄ en mer deltagarorienterad styrform som innebÀr olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sÄdana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken Àr dock omdiskuterat.
FörutsĂ€ttningar för grĂ€nsregionala samarbeten inom turism : en fallstudie av SĂT-regionen
Regioner blir allt vanligare arbetsomrĂ„den, nĂ„got som EU uppmuntrar genom att avskaffa grĂ€nshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts fĂ„ studier kring grĂ€nsöverskridande samarbeten gĂ€llande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som pĂ„verkar framgĂ„ngen hos ett sĂ„dant samarbete genom att studera Sundsvall, Ăstersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den sĂ„ kallade SĂT-regionen. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ om det finns förutsĂ€ttningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Ăstersund och Trondheim. För att ta reda pĂ„ detta studeras hinder respektive möjligheter för ett grĂ€nsöverskridande turistiskt samarbete.
LuleÄ vs VÀxjö: en studie om regionalt företagsklimat
Synen pÄ företagande har under senare Är förÀndrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i lÀnders utveckling och tillvÀxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. IstÀllet har lokal ekonomi och regioners tillvÀxt hamnat i fokus. SmÄ och medelstora företag fÄr dÀrmed en viktigare roll och faktorer sÄsom entreprenörskap, sociala nÀtverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gÀllande hur tillvÀxt skapas. För att skapa tillvÀxt i regioner krÀvs en nÀringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.
I sin fars fotspÄr : *En studie av prÀsterskapets sociala och geografiska balgrund i Linköpings stift
Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.
Sol, sand och socialt ansvar? : En studie om svenska researrangörer, svenska resenÀrer och rÀttvis turism
Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.
"ArbetsinstÀllningar Àro nu pÄ modet" : En liberal strejksyn: VLT och den första strejkvÄgen 1869-1874
Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.
?Bara för att jag inte kan prata betyder det inte att jag inte har nÄgot att sÀga? : En kvalitativ studie om hur sjÀlvbestÀmmande kan pÄverkas av att ha god man för brukare med intellektuella funktionsnedsÀttningar, flerfunktionshinder och ickeverbal
Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.
?Det Àr liksom behÀndigt och bekvÀmtatt slÀnga ordet omkring sig!? : Kulturarvsbegreppet och arkivvÀsendet
Uppsatsens syften Àr att undersöka hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med sÀrskilt fokus pÄ arkivvÀsendet, samt att sÀtta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. SÀrskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevÀrde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgÄng av utredningar som fokuserar pÄ kulturpolitik i allmÀnhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet anvÀnds pÄ ett ambivalent sÀtt med varierande rÀckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt sÀrprÀglat kulturarv och en mÀngd mindre kulturarv, dÀr minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingÄ.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma lÄnga tradition som museer av aktiv insamling, skapande av kÀllmaterial och utÄtriktad förmedling av det material som förvaras pÄ institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet fÄr en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna mÄste ta pÄ sig en mer aktiv roll och sjÀlvkritiskt granska vilka vÀrderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i SkÄne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. PÄ konkret vardagsnivÄ tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förÀndrade betydelse ha relativt liten betydelse.
Stress, press och vÄrdgaranti ? En studie om arbetsrelaterad stress och stressförebyggande ÄtgÀrder
Syfte Syftet med studien Àr att undersöka om VÀstra Götalands regionala vÄrdgaranti har betydelse för personalens arbetsmiljö. VÄrdgarantin handlar inte bara om att minska vÄrdköer utan Àven om ekonomi. Vi funderar utifrÄn detta om det finns en ökad risk för arbetsrelaterad stress hos personalen eller möjligen att uppsatsen pÄvisar det motsatta, nÀmligen minskad stress? DÀrför vill vi ta reda pÄ hur cheferna tÀnker kring arbetsrelaterad stress och stressförebyggande ÄtgÀrder gÀllande sin personal.FrÄgestÀllningar1) Anser chefen/personalen att de utifrÄn vÄrdgarantin har likvÀrdiga förvÀntningar pÄ personalens arbete? 1.a) Finns det nÄgra tecken pÄ att vÄrdgarantin har ökat stressen och pressen pÄ mottagningen? Om ja, i sÄ fall hur? Uppfyllandet av vÄrdgarantikravet genererar Àven pengar till ?BUP? kliniken om de klarar mÄlen, pÄverkar detta arbetet?2) Hur arbetar chefen/personalen pÄ mottagningarna med ÀrendegÄngen? Vem beslutar om hur lÀnge ett Àrende ska pÄgÄ och nÀr det ska avslutas? 3) Hur hanterar chefen/personalen svÄra Àrenden med barn/ungdom, finns exempelvis akuthandledning, utbildning, rÄdgivning etc. för att förebygga stressrelaterade problem som kan uppstÄ i samband med patientÀrendegÄngen pÄ mottagningen? 4) Finns det olika uppfattningar om vad förebyggande ÄtgÀrder Àr gÀllande stress? Och hur mÄnga Àrenden/klienter har en heltidsarbetande pÄgÄende samtidigt?MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer, enskilt med chef och personal i grupp.HuvudresultatPersonalen Àr enig i att vÄrdgarantin ökat deras stress, eftersom ett annat flöde numera mÄste finnas i patientÀrendegÄngen.
?Vi strÀvar efter ett samhÀlle fritt frÄn narkotika.? : en kvalitativ intervjustudie om drogsamordnare- och fÀltarbetares uppfattningar av drogförebyggande arbete.
Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.
Internet - en betydelsefull faktor för ett demokratiskt EU? : En fallstudie av den regionala webbportalen
Kommunikation med medborgarna Àr en viktig frÄga inom EU. Under hösten 2005 och vÄren 2006 togs en ny kommunikationsstrategi fram av EU-kommissionen. Strategin ska lÄngsiktigt stÀrka demokratin inom EU och verka för ett EU dÀr medborgarna har tillgÄng till den information och de verktyg som Àr nödvÀndiga för ett aktivt deltagande i EU-politiken. Den nya kommunikationsstrategin bygger pÄ samverkan med lokala aktörer och ett viktigt verktyg för strategins uppfyllelse Àr Internet. ?EU-kompassen?, Jönköpings lÀns webbportal för EU-frÄgor, har som syfte att skapa kunskap om, samt ett större intresse för och deltagande i EU-frÄgorna bland invÄnarna Jönköpings lÀn och Àr sÄledes intressant i sammanhanget.
Regional implementering av nationella uppdrag : Vad begrÀnsar och möjliggör genomförandet?
HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.
Vad Àr goda meriter?
Denna masteruppsats tar sin utgÄngspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill frÀmja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benÀmns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden i boendemiljön som Àr framtrÀdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sÀttas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som vÀrdefulla. Uppsatsens frÄgestÀllningar baseras pÄ fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spÀnner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar Àven som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.