Sammanfattning - Abstract Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av demEn studie om anställdas attityder i ett fallföretagFörfattare: Martina Karlsson och Susanna Vestin Handledare: Thomas Michel Institution: Blekinge tekniska högskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj. Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes.Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi. Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform.

För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna.

Föreliggande uppsats har som främsta syfte att skapa en prognosmodell för bruttoregionalprodukten (BRP) för Sveriges 21 län. Behovet av en prognosmodell motiveras av att Statistiska centralbyrån (SCB) i dagsläget redovisar de definitiva siffrorna av BRP med två års fördröjning. Det kan därmed finnas ett intresse hos regionala beslutsfattare att få en uppfattning om hur BRP utvecklats under de två senaste åren. Metoden som används är bayesian model averaging (BMA), vilken kommer att utvärderas samt jämföras med två andra metoder: En multipel linjär modell som skattas med minsta kvadratmetoden där variabelselektion utförs med best subset selection (BSS). Den andra metoden är en tidsseriemodell och kallas här för en longitudinell modell (LM).

Kvinnors underrepresentation är ett problem på flera sätt. För det första är det ett demokratiskt problem att hälften av ett lands befolkning är underrepresenterad då de politiska besluten inte speglar hela befolkningens erfarenheter och värderingar. För det andra handlar det om en resursfråga då kvinnliga erfarenheter och värderingar inte tas tillvara vid beslutsfattandet och viktig kunskap går till spillo. För det tredje handlar det om intressen då kvinnliga intressen prioriteras bort eftersom det inte finns någon som kan föra kvinnors talan. Enligt jämställdhetslagens §13 måste alla arbetsgivare upprätta en jämställdhetsplan som ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs på arbetsplatsen för att förbättra jämställdheten.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

I denna studie undersöker jag hur svenskämnet på gymnasiet lever upp till syftet som säger att eleverna i undervisningen ska få läsa andra texter än enbart skönlitterära och vars innehåll ska sättas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska också vara en källa till självinsikt, utmana eleverna till nya tankesätt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev därför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag påverkar unga människors identitetsbyggande inom svenskämnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan är dålig på att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien är således att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara på dessa:Hur använder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna på hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen?Resultatet av undersökningen visar att svenskämnet i stort sett inte använder sig av texter hämtade från olika slags medieplattformar i undervisningen.

Titel: "Kvinnliga akter drar inte lika mycket publik" - En studie om bokares roll som beslutsfattare i klubbscenen.Examensarbete, Musik & Event Management, HT 2014Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Organisation, 2FE74EFörfattare: Patric Sigvardson & Sara ZeggaiHandledare: Kjell Arvidsson, Examinator: Mikael Lundgren Syftet med vår studie är att belysa klubbscenen ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har vi gjort genom att studera ett antal bokare och hur de fattar sina beslut och se till vilken påverkan sociala nätverk, intressen och värderingar spelar in vid beslutsfattande. Syftet är även att belysa vikten av bokarens roll som beslutsfattare och att hålla igång debatten om jämställdhet för att kunna bidra till en mer jämställd klubbscen. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att bäst kunna besvara forskningsfrågorna. Empirin samlade vi in genom primärdata i form av intervjuer som vi sedan kompletterade med sekundärdata i form av artiklar, litteratur, webbsidor samt dokumentärer. Sedan tolkade vi empirin och utvecklade möjliga samband och mönster från den insamlade data och formulerade teorier utifrån dessa.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020.Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar samrådet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska på något sätt tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

Sverige är ett stort land där förutsättningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera årtionden har regionalpolitik bedrivits för att jämna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fått det förväntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tänkandet, på att det inte går att skapa utveckling uppifrån. De menar att policy skapas på lokal nivå i samhället i så kallade policynätverk. Enligt Burts teori bör ett sådant nätverk vara väl integrerat internt och aktörerna måste ha många kontakter utanför nätverket för att det ska vara maximalt presterande.

Today there is a keen competition between regions in the world for companies and inhabitants in order to improve regional development and economic growth. In many regions there is an active effort to create a good home base for companies and inhabitants. Since 2003 municipalities in nine counties in Sweden have come together in co-operative agencies in order to work towards more efficient regional development.This essay focuses on the relation between the state and the co-operative agencies in the regional development policy and which possibilities the state gives the co-operative agencies to pursue an efficient regional development policy, both legally and financially. I have researched and analysed this through models and ideas on how the state governs the administration and through the translation theory. The result of my study is that the co-operative agencies have a relatively large amount of freedom to make there own priorities, but the ability to act efficiently within regional development is limited..

Våtmarker har länge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för människan men framförallt för vilda fåglar. Stora förändringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Många åar rätades, marker dikades och vattennivåer i sjöar sänktes. Sveriges växande befolkning var anledningen till att jordbruket krävde allt större utrymme.