Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.

Synen på företagande har under senare år förändrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i länders utveckling och tillväxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. Istället har lokal ekonomi och regioners tillväxt hamnat i fokus. Små och medelstora företag får därmed en viktigare roll och faktorer såsom entreprenörskap, sociala nätverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gällande hur tillväxt skapas. För att skapa tillväxt i regioner krävs en näringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.

Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ?konsultplanering?, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Journalists´ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today?s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling.Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.