Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbruksvård, examensarbete.Titel                                   En kvalititav studie om personalens upplevelser och deras syn på 12-stegsbehandling och dess andliga inslag.Engelsk titel                     Spirituality in recovery from alcoholism ? A study of how staff in twelvestep treatment values the spirtual parts of the program.Författare                  Gustav Alnervik, Karin Bernhardson Handledare                Katarina MagnussonDatum                        Mars 2012Antal sidor                 37Nyckelord                  12-stegsbehandling, anonyma alkoholister, andlighet Syftet med den här studien var att belysa ämnet andlighet som del i behandling av missbruk. Vi har inspirerats av en fenomenologisk ansats och intervjuat fyra personer som arbetar inom tolvstegsbehandling. Som intervjuform valde vi semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att andlighet kan fylla en viktig funktion för att personer med missbruksproblem ska vara avhållssamma, men forskningen är oense om det är det andliga inslaget eller gemenskapen och det sociala stödet i AA som leder till ökad nykterhet bland dess deltagare.

An absolute majority of all Swedish children begins to attend preschool at some point between the age of one and five. The acclimatisation to preschool means a great change in every small child's life. They leave all that is well known, the parent and their home, to face a whole new environment with new kids and adults to get to know and learn to trust.The purpose of this study has been to find out how the professionals in preschool reflect upon the child's acclimatisation at preschool. More specifically we wanted answers to how the preschool teachers, in their work with the child's acclimatisation, relates to the today, in preschool, much debated relationship between the two perspectives care and pedagogy.This qualitative study is based on ten interviews with preschool teachers at different preschools in a small town in Sweden. The analysis is based on a presentation of the interview material compared with earlier research and the theoretical aspects we have chosen, which are Bronfenbrenners Ecological Systems Theory and the Object Relations Theory.While working with this paper it has come clear to us that there is no explicit or common definition of the concept of care within preschool, while there is a clear definition of the concept of pedagogy.

The current curriculum requires a well functioning school library and an active use of it. In junior school grades 1-3 the children primarily learn basic skills. Knowledge about libraries and how to use them and different media is part of these skills. Therefore my intention was to investigate how school libraries in junior schools look, how they are used in the training and how they could be used in junior school education. I focus on the pedagogic role of the school library and the library as information center.I begin by going through what the school law and the curriculum say - or do not say - about the use of the school library.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

I dagens medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

I denna rapport beskrivs användning av Bluetooth i laservapen, även en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda på så mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda på hur man implementerar ett program till vapnen..

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska dokumentationen är har framkommit i undersökningen..

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn på pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor ? tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.

Uppsatsen handlar om användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollärare och föräldrar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för föräldrasamarbete. Vi vill genom vår undersökning studera hur förskollärare använder pedagogisk dokumentation i relation till föräldrar samt hur föräldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förståelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskälla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssätt.

Andersson, A. (2008) Medarbetares upplevelser i samband med utbildningen Skiftarbetarkörkortet ? en utvärdering. C-uppsats i pedagogik, 15hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen.

Syftet med vår studie är att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollärare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.Vår metodologiska forskningsansats är kvalitativ till sin karaktär och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollärare verksamma och utbildade inom Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vår analys utgår vi från pragmatiska och sociokulturella utgångspunkter.Resultatet som framkommer i vår studie visar på hur förskolläraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.

Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan..

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.