Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om förÀldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

Sparandedirektivets syfte Àr att effektivisera beskattningen av rÀnta pÄ sparande inom EU genom att rÀntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gÀller endast fysiska personer och grÀnsöverskridande rÀntebetalningar. Syftet ska uppnÄs genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stÀllet för att utbyta information kan en medlemsstat vÀlja att ta ut kÀllskatt pÄ rÀnta och vidarebefordra en viss del av kÀllskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begrÀnsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

SamhÀllet har ett ansvar för att prioritera barnen dÄ dessa Àr en sÄrbar grupp. En mÄngfald av studier visar pÄ att flertalet av barn som lever med förÀldrar med svÄrigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohÀlsa bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Detta förhÄllande ledde till att nya bestÀmmelser infördes den 1 januari 2010 bestÀmmelser i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsÀkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrdpersonal sÀrskilt bör uppmÀrksamma barnen och stÀrka barnens rÀtt till information, rÄd och stöd dÄ barnets förÀlder eller vÄrdnadshavare har fysiska eller psykiska svÄrigheter i sÄdan allvarlig grad att det pÄverkar den vuxnes förÀldraförmÄga.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.

Före Är 2009 lÄg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till lÀnsstyrelserna. Kontrollresurser i antal Ärsarbetskrafter minskade nÄgot efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade pÄ minskade med 22 % första Äret och Äret dÀrpÄ med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan lÀnsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största kÀllorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist pÄ samordning, organisatoriska begrÀnsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handlÀggare Àr ett yrke dÀr hot och vÄld förekommer, inte bara under inspektioner utan Àven i sociala medier.

I och med Sveriges intrÀde i EU har den svenska staten haft allt svÄrare att motivera alkoholmonopolet som utövas via Systembolaget, dÄ det anses vara ett hinder mot den fria rörligheten av varor och tjÀnster som ska rÄda inom EU. Argumentet om att Systembolagets existens berÀttigas för att skydda den svenska folkhÀlsan vÀger inte tungt nÀr man samtidigt kan pÄvisa att alkohol strömmar in i landet via grÀnshandeln. I och med detta har monopolet pÄ försÀljning av alkohol ifrÄgasatts. I andra europeiska lÀnder sÀljs starköl i butik och Àven i Sverige har dagligvaruhandeln uttryckt sitt intresse om att fÄ tillhandahÄlla alkoholhaltiga produkter i sitt sortiment. Dagligvaruhandeln stÄr beredd och kommer troligen att bli en av de stora aktörerna pÄ den nya marknaden.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Banverket Produktion Àr en producerande resultatenhet inom myndigheten Banverket. Banverket Produktions huvudaffÀrer Àr att bygga, driva och underhÄlla jÀrnvÀgens infrastruktur och detta sker genom dess fyra affÀrsomrÄden: entreprenad, service, tele och maskin. AffÀrsomrÄdet Entreprenad utför större och mindre jÀrnvÀgsentreprenader pÄ en marknad som sedan 2001 Àr helt konkurrensutsatt. KonkurrensutsÀttningen bidrog till att Banverket genomförde en översyn av materialförsörjningen med syfte att reducera sina kostnader. Resultatet blev att ledningen nu planerar att genomföra en successiv överföring av allt material som anvÀnds för felavhjÀlpning till Banverket Materialservice.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

Varför ska man ha besökare och turister pÄ kyrkogÄrdarna? Denna frÄga vÀcker tankar hos mÄnga.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen Àr och varför man bör frÀmja turism pÄ kyrkogÄrdar och begravningsplatser. Den kommer ocksÄ att visa hur ett antal kyrkogÄrdsförvaltningar ser pÄ besökande och Àven studier i vad besökarna sÀger om kyrkogÄrdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nÀtverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter pÄ hur kyrkogÄrdar och begravningsplatser ska visas upp för omvÀrlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogÄrdarna bör frÀmja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogÄrdarnas kulturarv ska föras vidare.KyrkogÄrden har haft mÄnga anvÀndningsomrÄden i historien.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.