Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen pÄ det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framvÀxt och belyses varför lÀroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlÀrare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jÀmföra detta med skolverkets lÀroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berÀttar lÀroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av lÀroplan och kursplaner, men Àven av Skolverkets egna dokumentation och utvÀrdering av arbetet med lÀroplaner och kursplaner frÄn 1991-2000.

BogsÄr Àr en form av trycksÄr och uppstÄr dÄ underliggande vÀvnad bryts ned som ett resultat av lÄngvarigt tryck. Problemen drabbar frÀmst lakterande suggor som spenderar stor del av tiden liggande. BogsÄren upptrÀder som synliga sÄr pÄ suggans bogparti och Àr diskutabelt sÄvÀl ur en djurvÀlfÀrdsmÀssig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger pÄ tre delar, en litteraturstudie, en omvÀrldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen Àr uppkomsten av bogsÄr multifaktoriell och beror pÄ dels djurrelaterade faktorer (hull, Älder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsÄr och ras etc.) samt pÄ miljörelaterade riskfaktorer (Ärstid, fukt, golvtyp och vÀrme etc.).

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största nÀringarna i den svenska fjÀllvÀrlden, och för mÄnga fast boende i fjÀllen och i fjÀllnÀra trakter en förutsÀttning för att fortsÀtta bo och verka i bygden. Den volymmÀssigt största turistformen Àr den alpina skidÄk-ningen dÀr det rÄder hÄrd konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och dÀr det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervÀrde pÄ destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre FjÀlls storskaliga skidanlÀggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera Ärs planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre FjÀlls ansökan om tillstÄnd för ingrepp i Natura 2000-omrÄdet.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvÄrd, turism och kravet pÄ ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhÄllningssÀtt till landskapet och naturen - om fjÀllandskapet Àr till för att nyttjas eller bevaras.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

För mÀnniskor som bor i hyres- och bostadsrÀtt finns ett skyddsnÀt vad gÀller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta Àr hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invÄnarna hjÀlp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som Àr kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsÀgare Àr skyldiga att ÄtgÀrda störningar i hyresrÀtts huset enligt hyreslagen . Som en sista ÄtgÀrd avgör fastighetsÀgaren om en uppsÀgning skall verkstÀllas men dÄ mÄste de Àven underrÀtta socialnÀmnden .

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990ÂŽs.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Det Àr ett faktum att sjukfrÄnvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora pÄfrestningar pÄ samhÀllsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit Àldre, arbetslöshetsnivÄn Àndrats, ersÀttningsnivÄerna i sjukförsÀkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sÀmre. NÄgot större fokus har dÀremot inte riktats pÄ huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsÀkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivÄer. Denna aspekt blir Àn mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gÀlla tre veckor istÀllet för nuvarande tvÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsÀkring Àr utformad i enlighet med detta.

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Föreliggande uppsats Àr ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att studera rektorsrollen ur sÄvÀl ett rektorsperspektiv som ett lÀrarperspektiv med hjÀlp av mÀtinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frÄgan hur rektors sjÀlvbild stÀmmer överens med lÀrarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De sÀrskilda frÄgestÀllningar som lyfts fram Àr: Hur bedömer lÀrare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det sjÀlv? Finns det nÄgon diskrepans mellan dessa olika bilder ? och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper Àr enligt sÄvÀl rektor som lÀrare framgÄngsrika och viktiga i skolan? Resultaten av FLIS studeras Àven i ett vidare syfte med utgÄngspunkt i en skolpolitisk kontext.

Författarna till examensarbetet har intervjuat tre företag som tillsammans lÀmnade in över 15 000 förbÀttringsförslag Är 2010. Avsikten med examensarbetet var att finna exempel pÄ hur företag arbetar med StÀndiga förbÀttringar i praktiken.Examensarbetet pÄbörjades med en litteraturstudie med StÀndiga förbÀttringar som bas. Litteraturstudien fokuserade pÄ implementering av StÀndiga förbÀttringar, dess framgÄngsfaktorer och fallgropar. Efter detta genomfördes intervjuer pÄ tre företag med en kvalitetsansvarig och en operatör i den mÄn det gick. Staffan Olsson, Operation Excellence Manager pÄ Coca-Cola Enterprises Sverige AB, HÄkan Lööw, Operations Manager, och Mulugeta Gerzgher, teamleader pÄ sterilavdelningen pÄ St.

Syftet med studien Àr att undersöka vad ansvariga politiker och tjÀnstemÀn, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nÀmnder som styr. Den metod som anvÀnts för att samla information Àr genom ett frÄgeformulÀr men en tjÀnsteman intervjuades. Vidare Àr det en kvalitativ metod för att fÄ djupare kunskaper i undersökningsomrÄdet. UpplÀgget har fokuserat pÄ samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att tÀcka in flera aspekter av detta begrepp nÀr frÄgorna konstruerats. Urvalet Àr berörda politiker och tjÀnstemÀn i ovan nÀmnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frÄgeformulÀret och 5 stycken svarade pÄ den och en lÀt sig intervjuas.Kommunen valdes utifrÄn det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie.