Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter är en viktig informationskälla vidkreditanalyser. I samband med världsomspännande finansiella kriser har frågor kring säkerhetoch kreditrisk uppmärksammats. Relationen mellan bank och företagskund färgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnå egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklämnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvändbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser är avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lämnas iredovisning enligt IFRS påverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.

Bakgrund och problem: 2005 var det första räkenskapsåret då det blev obligatoriskt församtliga noterade bolag inom EU att upprätta koncernredovisningen enligt de internationellaredovisningsreglerna IAS/IFRS. Utgångspunkten i IAS/IFRS är att tillgodoseaktiemarknadens informationskrav vilket innebär att regelverket kräver betydligt utförligareupplysningar. Under 2006 och början av 2007 har flera undersökningar och artiklarpublicerats som klarlägger hur de svenska noterade företagen har lyckats med att utarbetaårsredovisningar för 2005 och huruvida dessa följer de krav som de internationellaredovisningsstandarderna ställer. Det har bland annat framkommit av undersökningarna attmånga företag har lämnat bristfälliga upplysningar avseende IAS 1 punkt 116.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om de studerade företagens årsredovisningaravseende det andra året enligt IFRS har förändrats vad gäller de upplysningskrav som ställs iIAS 1 punkt 116. Dessa upplysningskrav behandlar ledningens gjorda antaganden omframtiden och viktiga källor till osäkerheter i uppskattningarna.

Exploateringsavtal är ett rättsligt verktyg som används regelmässigt för att på olika sätt precisera ett byggprojekts innehåll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen är vanligt förekommande råder viss osäkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende på gränserna för de krav som kommunen kan ställa på byggherren, dels i vilken utsträckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrån det civilrättsliga respektive det offentligrättsliga regelverket. Denna osäkerhet anses bero på bristande lagstiftning och begränsad praxis.

Bakgrund och problemdiskussion: Trots IASBs arbete med att harmoniseraredovisningen förekommer fortfarande skillnader i redovisningen mellan företag och vadgäller utvinningsindustrin har det förts diskussioner om att skillnaderna i redovisningenblivit allt större, framförallt i områden där industrin dominerar. I arbetet med framtagandeav nya redovisningsregler för industrin har det förekommit lobbyverksamhet frånföretagen som motsatt sig inskränkningar i det nuvarande tolkningsutrymmet inom detprincipbaserade regelverket. Omsättningen inom utvinningsindustrin är enorm och dettolkningsutrymme som finns kan medföra stora skillnader i resultatet. Vi ville därförundersöka ett företag inom gruvindustrin och identifiera vilka värderingsfrågor som ärbetydande för företaget och vidare undersöka om vi kan identifiera en styrfilosofi och i såfall ta reda på vad som vill uppnås med styrfilosofin.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tolkningsutrymme kan tas sig iuttryck i redovisningen och hur dess redovisningsval påverkats av en eventuellstyrfilosofi.Avgränsning: Avgränsningen i vår uppsats är att den är skriven ur ettanvändarperspektiv för de grupper som de finansiella rapporterna riktar sig till. Vårundersökning behandlar de regler som är rådande för den tid vår undersökning omfattar,varför vi inte fokuserat på nya rekommendationer som utkommit efter den undersöktaperioden.Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i vår undersökning där vi gjort en beskrivandestudie av en gruva i en viss fas i gruvans livslängd.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har påvisat brister i förvaltningsberättelsen hos svenska företag. Det kan vara svårt att kontrollera om väsentliga händelser skett och därmed är det problematiskt att kontrollera hur väl företagen uppfyller de lagkrav som finns på upp-lysningar i förvaltningsberättelsen. I och med den lågkonjunktur som drabbade framför allt fordonsindustrin hösten 2008 har en väsentlig omvärldsförändring skett och detta bör därmed ha upplysts om. Frågan är dock om det i realiteten finns någon skillnad i företagens förvalt-ningsberättelser mellan 2007 och 2008?Syfte: Denna studie ämnar undersöka om företagen upplyser om omvärldsfaktorer kopplat till konjunkturläget utifrån det regelverk som finns.

Bakgrund och problemdiskussion: Bolagsstyrningsfrågor har tilldragit sig alltmeruppmärksamhet i samband med både nationella och internationella företagsskandaler. Dettahar bland annat resulterat i den amerikanska lagen, Sarbanes Oxley Act (SOX), där den störstaförändringen från tidigare lagstiftning är de ökade kraven på rapportering avseende deninterna kontrollen. Svenskt Näringsliv har tillsammans med flera statliga organisationerutvecklat en egen variant, Koden. Det svenska regelverket ställer bland annat krav på att enrapport avseende den interna kontrollen skall författas årligen av alla de bolag som ärnoterade på Stockholmsbörsen med en omsättning som överstiger 3 Mdr kr. De flesta bolagenfår idag hjälp av sina revisorer med att upprätta rapporten som skall ingå som en del avföretagets Bolagsstyrningsrapport.Syfte: Uppsatsens primära syfte har utformats till att beskriva innehållet i Bolagsstyrningsrapporternaavseende den interna kontrollen.

Då elbranschen är positiv till en utveckling som leder till att allt fler elkunder också blir sin egenelproducent finns det anledning att undersöka vilka nyckelfaktorer som finns påmikroproduktionsmarknaden i Sverige. I studien genomfördes en kartläggning av elmarknadensaktörer och regelverk samt en socioteknisk och en beräkningsteknisk analys. Den sociotekniskainnefattade de omvärldsfaktorer som påverkar elmarknaden för mikroproduktion idag samt vidinförandet av nettodebitering. Omvärldsfaktorerna som har undersökts är de politiska, ekonomiska,sociokulturella, tekniska, legala och ekologiska aspekterna. I den beräkningstekniska delengenomfördes två lönsamhetskalkyler, en för en aktuell fastighet i Norra Djurgårdsstaden däråterbetalningstiden och en potentiell vinst studerades utifrån ett flertal olika förändringsfaktorer.

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsår2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsätta sina goodwillposter för årliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förväntats öka på redovisningens relevans mensamtidigt har den också kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemetmed förfarandet är att det innefattar en hel del personlig bedömning och är för allmänheten enrelativt ogenomskinlig händelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig påden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen är lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angående bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfärens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberättigade ekvivalenta skjutits upp.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsättningar har i alltför stor omfattningpåverkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN påbörjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benämns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket är frivilligt atttillämpa från den 31 december 2008. K2 medför både förenklingar och begränsningar, och detfinns skäl för alla mindre företag att enskilt överväga om de ska välja att tillämpa detallmänna rådet. Med anledning av detta har vi ställt oss två frågor; Vilka effekter får K2:sregelverk på mindre företags årsredovisningar? Medför K2 några skillnader eller är detallmänna rådet redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur tillämpningen av K2-reglerna kommeratt påverka mindre företags årsredovisningar.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitetRedovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39.