Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Uppsatsens syfte är att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förändringar jämfört med tidigare reglering samt praxis och om så är fallet, få en djupare förståelse för vilka dessa förändringar är. Vi kommer även att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har genomfört tre öppna intervjuer. Vår teoretiska referensram har utgått från principal-agentteorin och självreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betänkande.

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller.Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen.

Problem - Den 1 januari 2007 kom det nyakapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade allabanker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats.Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringenav Basel II?När och hur har implementeringen skett?Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II harpåverkat Sala Sparbank.Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel IIoch började med att samla in relevant sekundärdata. Dåreferensramen var färdig utformades intervjumallensom ligger till grund för studiens primärdata. Studiengrundar sig på en kvalitativ metod då stora delar avden insamlade data är primärdata.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Syftet med denna studie är att på gymnasieskolor undersöka vad elever och lärare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lära sig grammatik, hur lärare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten säger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och även olika synsätt på grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen används kvantitativ metod i enkätform. Resultaten visar att både lärare och elever definierar begreppet grammatik som läran om språkets byggnad, det vill säga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Detta arbete i militärteknik undersöker den militära nyttan med användandet av klassificeringssällskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk på örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet är att utifrån klassificeringssällskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utsträckning samt inom vilka områden regelverket kan anses bidra till militär nytta. Den militära nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmågan utifrån de sex grundläggande förmågorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen är vidare att redogöra för inom vilka tekniska områden där klassificeringssällskapet bidrar till den militära nyttan främst med avseende på fartygssystem som ombord stödjer förmågorna. Studien kommer fram till att klassificeringssällskapet sätter fokus på ett örlogsfartygs överlevnad.

Syftet med arbetet är att få klarhet i hur lärare tänker om sina skyldigheter när de får vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och kränkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller när läraren agerar. I undersökningen ingår intervjuer med lärare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillräcklig kunskap, kan göra att barnets bästa blir åsidosatt.Barnmisshandel kan definieras på många olika sätt men tydliga tecken en lärare bör vara uppmärksam på är om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den här undersökningen framgår det vilka skyldigheter personal har både i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgår även vilket tillvägagångssätt man bör använda sig av.