Sökresultat:
461 Uppsatser om Regelverket för emittenter - Sida 15 av 31
Bilden av elitlicensen inom svensk ishockey
En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 Är sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det Ärligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar frÄn vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.
MÄlbolagsstyrelsens möjlighet att frÀmja offentliga uppköpserbjudanden : med sÀrskilt fokus pÄ rekommendationer, due diligenceundersökningar och budrelaterade arrangemang.
Denna studie Äsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag anvÀnder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien Àmnar Àven att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrÀdesvis anvÀnder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts Àr en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som anvÀnds mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nÄ sina kunders kunskap Àr förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.
Sekretessprövning - vid utlÀmnandet av allmÀnna handlingar
För att sÀkerstÀlla demokratin i samhÀllet Àr det viktigt att vanliga medborgare har insyn i den statliga och kommunala verksamheten. Samtidigt mÄste det Àven anses vara av yttersta vikt att skydda enskilda personer vilka kommer i kontakt med dessa verksamheter. Att sekretess bör existera mÄste dÀrför anses vara en sjÀlvklarhet, dels för att skydda dessa personer men Àven för att sÀkerstÀlla rikets sÀkerhet. Detta arbete har som utgÄngspunkt att undersöka hur sekretessprövningen sker dÄ medborgare begÀr tillgÄng till allmÀnna handlingar, bÄde i teorin men Àven praktiken. I den teoretiska rÀttsutredningen har traditionell juridisk metod anvÀnts.
Baselreglerna : En finansiell kris största fiende?
Banker Àr mer sÄrbara Àn vanliga företag dÄ banker Àr nÀra sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmÀnhetens intresse. Det finansiella systemet Àr komplext vilket innebÀr att mÄnga aktörer interagerar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt. Problem i en bank kan lÀtt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiÀrer tar tillbaka sina insÀttningar. Att finansieringen hos en bank stryps Àr ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsvÀsende.Baselreglerna Àr ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det frÀmsta syftet att uppnÄ finansiell stablitet.
Regelverket Basel : ĂvergĂ„ngen frĂ„n Basel II till Basel III utifrĂ„n bankernas perspektiv
Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crisesPurpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus.Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen.
Att implementera integration? : En studie av frontlinjebyrÄkraters myndighetsutövning med fokus pÄ deras arbete med invandrarklienter
Den hĂ€r uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrĂ„n ett nerifrĂ„n-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyrĂ„kratiteorin. Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra och beskriva frontlinjebyrĂ„kraters myndighetsutövning, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ deras arbete med invandrarklienter. FrĂ„gan Ă€r i vad mĂ„n detta skiljer sig mellan de frontlinjebyrĂ„krater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhĂ€llet och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyrĂ„krater inom tvĂ„ kommunala förvaltningsmyndigheter i Ărebro.
Nedskrivningsprövning av goodwill ? ett verktyg för att jÀmna ut resultat?
Ă
r 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebÀr att företag Ärligen ska nedskrivningspröva goodwillvÀrdet istÀllet för att linjÀrt skriva av posten under dess berÀknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras pÄ företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer pÄ att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar.Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det dÀrmed finns indikationer pÄ att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing.
Basel II:s effekter pÄ bolÄnemarknaden : ? Vilka blir vinnare och vilka blir förlorare?
Den 1 januari 2007 trÀder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltÀckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. KapitaltÀckningskravet Àr en lagstadgad lÀgsta nivÄ pÄ kapitalbas som en bank mÄste hÄlla i förhÄllande till de risker man Ätagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli nÀrmare i varje enskilt fall. För att berÀkna storleken pÄ kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna vÀlja mellan tvÄ olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolÄnemarknaden med sina mycket lÄga kreditförlustnivÄer att bli gynnsamt behandlad, men Àven övrig utlÄning till hushÄll förvÀntas fÄ ett lÀgre kapitalkrav.
Det nya regelverket Basel III - en undersökning av Handelsbanken och Swedbank
Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmĂrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                          SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.
Underskottsavdrag - reglering enligt 40 kapitlet Inkomstskattelagen
Det Àr inte alltid företagen gÄr med vinst utan det hÀnder att ett beskattningsÄr slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och Àven internationellt tillÄter företagen att spara denna förlust till ett Är med vinst vilket resulterar i ett lÀgre skattemÀssigt resultat. I det fall flera beskattningsÄr slutar i förlust fÄr de lÀggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framÄt pÄ obestÀmt tid. Reglerna avseende förlustutjÀmning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregÄende utredningar gÀller i mycket fortfarande idag. Idag Äterfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgÄtt mÄnga förÀndringar i form av bÄde förenklingar och spÀrrande lagstiftning.
Bankers informationsbehov vid kreditgivning till smÄ privata företag : Hur K2-regelverket kommer pÄverka beslutsprocessen
Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.
Sveriges storbankers riskrapportering - en innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i Basel II
Syfte: Den hÀr uppsatsen har tvÄ syften: Det första syftet Àr att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förÀndrats mellan Är 1986 och 2005. Det andra syftet Àr att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgÄr ifrÄn bankernas Ärsredovisningar som vi har gjort en innehÄllsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning dÀr svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: VÄrt teoretiska perspektiv Àr institutionell teori och kommer mestadels frÄn teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom Àmnet redovisning och risk.
IFRS/IAS - ett paradigmskifte som förÀndrar företagens prognosmöjligheter?
A1211FrÄn och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebÀr ett paradigmskifte dÀr traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i bÄde resultat- och balansrÀkning, vilket skulle kunna fÄ effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta pÄ antaganden om att vissa samband Àr relativt konstanta, vilket nu kanske inte lÀngre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie Àr att utreda om, och i sÄ fall hur, företagens prognosmöjligheter förÀndras pÄ grund av IFRS/IAS. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om de eventuella förÀndringarna skiljer sig Ät mellan olika branscher.
Den svenska kupongbeskattningen av utlÀndska fondbolag och dess förenlighet med EU-rÀtten : Bör det svenska regelverket förÀndras
AbstractThe purpose of this thesis has been to investigate if the Swedish legislation concerning taxation of dividends to foreign investment funds is in violation to EU law. Furthermore, the thesis will analyze if the Fondskatteutredningens suggestions to changes in the current legislation is appropriate to the purpose it tries to obtain.Today there is a difference in the taxation of dividends paid to Swedish investment funds and foreign investment funds. Dividends paid to foreign investment funds is being taxed in accordance with the Coupon Tax Act (1970:624), in which no deduction of the tax is possible. Swedish investment funds on the other hand have the possibility to deduct as much of the received dividends that they have given in dividends to its shareholders.The difference in the taxation between investment funds because of origin has been reviewed by both Swedish court and by the European Court of Justice. It has in these cases been up to the courts to review if a difference in taxation of dividends could constitute a violation of the free movement.
Drogmissbruk och meningsskapande : om förmedlade och förmedlande förestÀllningar
A1211FrÄn och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebÀr ett paradigmskifte dÀr traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i bÄde resultat- och balansrÀkning, vilket skulle kunna fÄ effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta pÄ antaganden om att vissa samband Àr relativt konstanta, vilket nu kanske inte lÀngre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie Àr att utreda om, och i sÄ fall hur, företagens prognosmöjligheter förÀndras pÄ grund av IFRS/IAS. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om de eventuella förÀndringarna skiljer sig Ät mellan olika branscher.