Utvecklingen på kapitalmarknaden de senaste åren har gjort att fondbolag blir allt större ägare på den svenska börsen. Att de blivit stora aktörer medför ett ansvar att agera som ägare. Undersökningen ämnar beskriva hur och varför bankägda fondbolag utövar sin ägarstyrning idag samt, beskriva ett möjligt framtidsscenario vad gäller ägarstyrningens utveckling. Resultaten i studien bygger på personliga intervjuer med tre bankägda fondbolag samt olika intresseorganisationer. Undersökningen har kommit fram till att fondbolagen engagerat sig i ägarstyrning av tre anledningar: storlek, avkastning och samhällsutveckling.

The purpose of this essay is to examine if the judgments of accountants differ, in different cases, between the old and the new law. The method we used to investigate the differences was a combination of experimental and non experimental. Our analysis is based on a survey investigation with ten cases. These cases are produced from a model in which the accountant tests his independence. The survey was sent by mail to about a hundred accountants.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur predetermination (förutbestämda kompositionsregler) påverkar kompositionsprocessen och upplevelsen av musiken hos lyssnare. Genom analys av min egen kompositionsprocess, litteraturstudier och intervjuer med tonsättare behandlas i uppsatsen olika sätt att arbeta med predetermination, resultat av att arbeta med förutbestämda kompositionsregler och skäl till att tonsättare väljer eller väljer bort att arbeta med predetermination. Undersökningen visar hur en viss Regelstyrning kan vara till hjälp i kompositionsprocessen men även hur det kan vara hämmande att arbeta med predetermination. Lyssnarupplevelsen undersöktes med en enkätundersökning. Två par egna kompositioner ? två poplåtar och ett stycke för kammarensemble i två satser ? har spelats upp för musikhögskolestuderande.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från Regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade prestationskrav och forskningen tyder på att höga krav hos unga kan hänga samman med ökad risk för psykisk ohälsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att få en bild av upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i år 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever från skolor i områden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omväxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer, såväl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonåren uppfattades som en etablerande omständighet.

Vid Onkologiska klinikens behandlingsmottagning ges cytostatika till de patienter som inte är inlagda vid kliniken. Arbetsförhållandena för sjuksköterskorna på mottagningen är ibland mycket påfrestande, genom att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, både mellan olika dagar och mellan olika sjuksköterskor. Vidare ger dagens bokningsrutiner inte någon samordning mellan sjuksköterskorna, vilket gör att mottagningen även har svårigheter att på ett bra sätt utnyttja sina behandlingsresurser.Behandlingstiderna för patienterna bokas idag löpande. Examensarbetet syftar till att simulera förändringar i dagens verksamhet. Vi undersöker möjligheterna att genom samordnad bokning dels förbättra arbetsförhållandena för sjuksköterskorna och dels förbättra resursutnyttjandet vid mottagningen.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från Regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför Regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Jordens resurser är ändliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskådlig framtid. En åtgärd är att källsortera så att våra naturresurser kommer in i ett kretslopp där de återvinns eller återanvänds. Det här arbetet inriktar sig på hur man med god kommunikation kan åstadkomma en beteendeförändring som leder till ökad källsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel från EU och en enkätundersökning med frågor relaterade till källsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall källsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag återvinns bara 2/3 av alla förpackningar från hushåll.Påverkan för en beteendeförändring kan ske genom Regelstyrning, målstyrning och visionsstyrning. Enligt enkätundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad källsortering.För att få människor att ändra sitt beteende måste man veta vad som styr beteendet i dag särskilt om det är ett beteende som inte är gynnsamt för individen såsom rökning eller en hållbar utveckling såsom att vi tär på jordens ändliga resurser.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor.

Syfte: Syftet med detta arbete är att försöka skapa förståelse kring hierarkiska och byråkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen är inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byråkratiska strukturer. Detblir således möjligt att tala om grader och former av byråkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.