I de fem friheterna som ligger till grund för mĂ„nga vĂ€lfĂ€rdsprotokoll ingĂ„r frihet frĂ„n rĂ€dsla och smĂ€rta. FĂ„r uppvisar en mĂ€ngd olika beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att pĂ„ ett icke-invasivt och snabbt sĂ€tt uppskatta kĂ€nslolĂ€get hos djuren. Vid smĂ€rta ökar tiden i olika onormala stĂ€llningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa tvĂ„ beteendetyper vid svĂ„ra smĂ€rttillstĂ„nd uppta all djurets vakna tid. RĂ€dsla kan framkalla en rad olika beteenden dĂ€r mĂ„nga har sitt ursprung i fĂ„rens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens lĂ€ge kan ge en uppfattning om kĂ€nslolĂ€get hos fĂ„r.

Syftet med denna uppsats Àr att studera huruvida prognoser Àr ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten pÄ tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha pÄverkats av företagens interna och externa förutsÀttningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvÀrld. Företagen vi har studerat visar pÄ att prognosen inte Àr en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen anvÀnder sig idag av de bÄda styrmedlen. Flera företag sÀger sig ha andra styrmedel Àn budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket frÄn den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det dÀrför mycket svÄrt för företag att bryta sig loss ifrÄn den..

Är det möjligt att förlita sig pĂ„ att de smarta mobiler som utnyttjar operativsystem bestĂ„ende av Android, iOS eller Windows Phone, hĂ„ller informationen skyddad frĂ„n spridning om enheten blir stulen eller förlĂ€ggs? Det hĂ€r arbetet innefattar undersökandet av medföljande krypteringar för skydd av filer och dess innehĂ„ll pĂ„ ett antal smarta mobiler som kör nĂ„got av operativsystemen Android, iOS eller Windows Phone.En undersökning dĂ€r resultatet blev att samtliga testade system Ă€r tĂ€mligen sĂ€kra utifall rĂ€tt förutsĂ€ttningar finns tillhands, samt att mest varaktigast krypteringsalgoritmer innehas av Windows Phone i form av algoritmerna HMACSHA1 och HMACSHA256..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska kĂ€nslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna kĂ€nslor och bilder utifrĂ„n sina preferenser? För att ta reda pĂ„ detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrĂ„n en bild eller kĂ€nsla, dĂ€refter lĂ„tit ett antal mĂ€nniskor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gĂ„ng har jag insett att det tenderar mot att varje mĂ€nniska skapar sina egna kĂ€nslor och bilder vid musiklyssnande utifrĂ„n vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten pĂ„ att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som fĂ„r oss att reagera likartat pĂ„ vissa typer av musik.

Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.

Network Interdiction-problem innehÄller tvÄ mot varandra stÄende styrkor, en anvÀndare och en angripare, somÀr inbegripna i en krigsliknande konflikt. AnvÀndaren anvÀnder ett nÀtverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhÄllskonvoj sÄ snabbt som möjligt, eller maximera mÀngden materiel som transporterasgenom nÀtverket. Det innebÀr att anvÀndaren vill anvÀnda den kortaste eller snabbaste vÀgen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nÀtverket. NÀtverket kan t.ex. vara ett vÀgnÀt, kraftförsörjningsnÀt eller ettdatornÀtverk.

Mentaliseringssvikt Àr ett fenomen dÀr tÀnkandet och kÀnnandet kring sig sjÀlv och andra försÀmras drastiskt. De svÄrigheter som personer med borderline personlighetsstörning har kan förklaras som en konsekvens av mentaliseringssvikt. I denna studie genomfördes 11 intervjuer som analyserades med tematisk analys i syfte att undersöka hur patienter med borderline personlighetsstörning beskriver upplevelser av mentaliseringssvikt. Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer dÄ de kÀnde sig lÀmnade, krÀnkta eller ensamma. AvskÀrmning, vÄld eller sjÀlvskada karaktÀriserade patienternas sÀtt att beskriva sina reaktioner.

Studiens syfte var att genom sjÀlvbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med sjÀlvskadebeteende. Lidandets drama Àr en omvÄrdnadsteori av Katie Eriksson. SjÀlvskadebeteende Àr ett fenomen som funnits i den mÀnskliga historien och i samhÀllet lÀnge. Det Àr vanligast förekommande bland unga vuxna. SjÀlvskadebeteende kan bestÄ av att medvetet rispa, skÀra eller brÀnna huden samt intox av lÀkemedel och/eller alkohol.

Borgen Àr en vanlig företeelse som förekommer hos privatpersoner och i kommersiella förhÄllanden i samband med lÄn. Ett borgensÄtagande kan anses vara nÀringsbetingat dÄ Ätagandet har ingÄtts i syfte att öka eller bibehÄlla intÀkter, eller minska kostnader, i den nÀringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Skatteverket gjorde 2011-03-17 ett stÀllningstagande angÄende avdragsrÀtt för förlust pÄ nÀringsbetingade borgensÄtaganden. Enligt stÀllningstagandet kunde borgensÄtaganden som klassificeras som nÀringsbetingade vara avdragsgilla enligt inkomstskattelagen. Uppsatsen kartlÀgger vilka kriterier som krÀvs för att vara berÀttigad till avdrag för förlust pÄ nÀringsbetingade borgensÄtaganden.För att utreda avdragsrÀtten för nÀringsbetingade borgensÄtaganden har frÀmst rÀttsfall analyserats.

Den hÀr uppsatsen syftar till att göra en kartlÀggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den sÄ kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns nÄgon substans i pÄstÄendet om hans pÄverkan pÄ den svenska novellistiken, eller om det istÀllet handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrÄn de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och nÄgra bokförlags stÄndpunkter i frÄgan. För att kunna se om hypotesen stÀmmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanstÀllts. Dessa generella mönster har sedan jÀmförts med fyra novellister som debuterade under ovan nÀmnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

Ålen Ă€r en utrotningshotad art som under sin livscykel vandrar mellan hav och sötvatten eller brĂ€ckvatten. Ålen som vandrar till sjöar och vattendrag utsĂ€tts för vandringshinder, bland annat i form av vattenkraftverk, som hindrar Ă„len frĂ„n att ta sig bĂ„de till och frĂ„n havet. Att skapa förbipassager vid kraftverken Ă€r ett möjligt sĂ€tt att hjĂ€lpa blankĂ„len vid dess vandring till havet. Syftet med denna studie var att undersöka om Ă„len föredrar en flyktvĂ€g vid vattenytan eller vid botten vid nedströms passage av ett vattenkraftverk. Studien utfördes vid Alsters vattenkraftverk i AlsterĂ€lven, strax öster om Karlstad.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

I detta examensarbete studeras det sociala fenomenet konformitet, eller grupptryck, vilket innebÀr att individen förÀndrar sitt beteende eller byter Äsikt för att det ska stÀmma överens med för individen betydelsefulla personers upptrÀdanden och stÀllningstaganden (Brehm & Kassin, 2005). Individen tyr sig till den grupp han eller hon vill tillhöra och dÀrmed uppför hon sig efter den gruppens normer, vilket kan medföra problem dÄ dessa ibland kan medföra att han eller hon mÄste handla i motsÀttning till den könsroll han eller hon har blivit tillskriven. Konformitet Àr ett vanligt fenomen som förekommer i alla samhÀllen, dock i olika grader (Brehm & Kassin,2005). Föreliggande arbete bestÄr av tvÄ delar dÀr den första bestÄr av en litteraturöversikt vars syfte Àr att redogöra för det socialpsykologiska begreppet konformitet och den andra redovisar ett socialpsykologiskt experiment vars syfte Àr att studera konformitetsskillnader mellan mÀn och kvinnor. I experimentet deltog 18 kvinnor och 19 mÀn.

Bakgrund: Var femte kvinna upplever bÀckensmÀrta (BS) under graviditeten. I de flesta fallförsvinner BS inom nÄgra veckor till nÄgra mÄnader efter förlossningen. Cirka sju procent harkvar besvÀren sex Är efter förlossningen. Detta pÄverkar deras dagliga liv, arbetsförmÄga ochlivskvalitet. Det finns forskning som visar pÄ att kejsarsnitt och/eller hög födelsevikt hosbarnet kan ha betydelse för lÄngvarig nedre ryggsmÀrta (NRS).

Vi vÀljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mÀnsklig rÀttighet kunna vÀlja hur eller nÀr vi ska dö om vi Àr ohjÀlpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bÀttre liv? Uppsatsen Àr komparativ med explorativ inriktning och pekar pÄ mÄnga dilemman som Àr viktiga att reflektera över nÀr det gÀller frÄgan om aktiv eller lÀkarassisterad eutanasi bör tillÄtas eller inte.För att uppnÄ syftet att försöka svara pÄ uppsatsens problemstÀllning, förs en diskussion, hÀri avgrÀnsad till att belysa hur viktiga influenser i samhÀllet resonerar; vÄra riksdagspartier, de största troslÀrorna samt för Àmnet relevant forskning. Jag har lÀst sekundÀr, men ocksÄ i ett fall primÀr, litteratur i form av böcker och artiklar för att lÀra om olika perspektiv, samt intervjuat mÀnniskor som arbetar med döden eller nÀra relaterade frÄgor. Jag har slutligen ocksÄ varit pÄ en förelÀsning för lÀkarstuderande, om dödshjÀlp..