Strandskyddet i Sverige Àr en del av allemansrÀtten som innebÀr att var och en har rÀtt att under ansvar fÀrdas fritt i den svenska naturen, den rÀtten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens frÄn förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fÄtt nytt innehÄll, bland annat att LÀnsstyrelsen Àr den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa Àrenden. En ny regel som ska sÀkerstÀlla att fri passage ges vid tomtplatsbestÀmning infördes Àven 2009.Ett antal överprövningsÀrenden har studerats för att kunna analysera tillÀmpningen av bestÀmmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie Àr tÀnkt att svara pÄ om krav pÄ fri passage förekommer i andra lÀnder.

Idag Àr mer Àn en miljon svenskar omsorgsgivare för nÀrstÄende och hjÀlpen frÄn anhöriga överlappas ofta av den offentliga omsorgen. MÄnga anhöriga klarar sitt Ätagande pÄ egen hand, men Ätskilliga uttrycker ocksÄ behov av offentligt stöd. I lagens nuvarande form Àr socialnÀmnden inte skyldig att tillhandahÄlla stöd och avlastning. Ett förslag om lagförÀndring till tvingande text ligger ute pÄ remiss. Inom socialt arbete och sÀrskilt inom Àldreomsorgen Àr det mer regel Àn undantag att olika yrkesprofessioner möter anhöriga.

AbstractBakgrund: NÀr mÀnniskor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook Àrdet möjligt för andra anvÀndare i de sociala medierna att pÄverka uppfattningen av innehÄllet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det fÄr för konsekvenser för hur mÀnniskor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter frÄn massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jÀmföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) frÄn de tolv största svenska nyhetssajterna under tvÄ mÄnader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds pÄ Facebook och Twitter med en kvantitativinnehÄllsanalys. TvÄ oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik pÄ nyheter, inbÀddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) pÄ fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna pÄ Twitter handlade om ett fÄtal Àmnen (rasism, extremism, feminism och vÀlfÀrd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gÄnger pÄ Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gÄnger mer pÄ Facebook Àn pÄ Twitter.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Peste des petits ruminants (PPR) Àr en epizootisjukdom som drabbar smÄ idisslare. Sjukdomen Àr obotlig, ger allvarliga symptom och har i regel hög morbiditet och mortalitet. Orsakande agens Àr peste des petits ruminants virus (PPRV) som tillhör familjen Paramyxoviridae och genus Morbillivirus. PPR breder ut sig i flera utvecklingslÀnder i framför allt Afrika, Mellanöstern och Asien. Sjukdomen orsakar stora ekonomiska förluster för lantbrukare och bidrar dÀrmed till fattigdom.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger pÄ hur dessa lÀrare strukturerar upp regelgenomgÄngar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gÄng samt vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkÀnda undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgÄngspunkten i studien Àr lÀrares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgÄngarna genom att samla eleverna i en ring, anvÀnda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillÀmpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Titel: ErsĂ€ttningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos nĂ€ringslivet efter ett antal uppmĂ€rksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden Ă€r att den ska vara sjĂ€lvreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrĂ€tta ett ersĂ€ttningsutskott i styrelsen som ska hantera ersĂ€ttningen till ledningen. Kritik har dock vĂ€ckts gĂ€llande sjĂ€lvreglering dĂ„ det framförallt gynnar bolagets anseende snarare Ă€n samhĂ€llet.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Syftet med denna rapport Àr att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hÀnsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur vÀl myterna kring arbetspassetslÀngd samt dygnsvilan stÀmmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete Àr föratt arbetstidsavtalet fick sÄdan uppmÀrksamhet dÄ det slöts och det florerade mycketfrÄgetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser frÄn fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom VÀsterbottens lÀn ger direktiv till poliserna att deej fÄr lÀgga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms lÀn har ett undantag frÄn avtaletvilket innebÀr att de kan fÄ arbeta tio timmars pass vid större hÀndelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms lÀn harett undantag som tillÄter att de en gÄng per schemaperiod fÄr understiga dygnsvilan pÄ elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebÀrdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hÀnsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..

En ny trend inom internethandeln Àr företeelsen av sÄ kallade rabatt- och upplevelsesajter. PÄ den svenska marknaden Àr Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. AffÀrskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hÀnvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden fÄr antas fortsÀtta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling Àr relativt ny har lett till en osÀkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sÀllan anvÀnder de sig av varierande affÀrsupplÀgg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillÀmplig tvingande lagstiftning och företagen begrÀnsar ofta, genom mer eller mindre lÄngtgÄende friskrivningar, sitt civilrÀttsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats Àr att undersöka vilket civilrÀttsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmÄl och fel i vara och tjÀnst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affÀrsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon anvÀnder sig av.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försÀljningar i syfte att undgÄ beskattning pÄ den kapitalvinst som annars uppkommer dÄ fastigheten avyttras. En typisk paketering gÄr till pÄ sÄ vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försÀljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlÄts till sitt skattemÀssiga vÀrde. DÀrefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvÀrde. En förutsÀttning för att nÄgon skatt inte ska utgÄ Àr att andelarna Àr nÀringsbetingade. Ett andelsinnehav Àr i regel att se som kapitaltillgÄng, men kan i samband med avyttringen Àndra karaktÀr till lagertillgÄngar. DÄ endast kapitaltillgÄngar kan vara nÀringsbetingade Àr det av stor vikt att utreda nÀr en andel i ett fastighetsförvaltande bolag Àr av lagerkaraktÀr. Genom en tolkning av 17 kap.

ProvanstÀllning Àr nÄgot som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förÀndring. Men varför anvÀnder ett företag sig av provanstÀllda, hur pÄverkar den nyanstÀllda som har denna anstÀllningsform och vad kan uppstÄ för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur vÄra respondenter ser pÄ provanstÀll-ningar, och andra anstÀllningsformer, samt undersöka om det blir nÄgon förÀndring hos de individer som fÄr en tillsvidareanstÀllning efter att de ha haft en provanstÀllning.Uppsatsen empiri baseras pÄ tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anstÀllda som nyligen gÄtt frÄn en provanstÀllning till en tillsvidareanstÀllning samt fyra personer som just nu Àr provanstÀllda.Teori och empiri kring de förÀndringar som skett pÄ den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 Ären redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har Àven anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att nyanstÀllda alltid mÄste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanstÀllning. Det man tittar efter Àr bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.