Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera kapitaltäckningsreglernas betydelse för kreditgivning. Detta uppnås genom följande delsyften: 1) Redogöra för de nuvarande och kommande reglerna i samband med Baselkonventionens förslag och dettas genomförande i Sverige. 2) Beskriva och analysera kapitaltäckningsreglernas betydelse i de fyra största svenska bankerna före och efter den kommande förändringen.3) Diskutera kravens betydelse för bankernas och kreditmarknadens stabilitet. Metod: Vi har använt oss av en induktiv metod och gjort en kvalitativ undersökning. I uppsatsen har vi valt att utgå från de fyra storbankernas perspektiv.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes.The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well.

Att det förekommer ändringar vid utförandet av ett byggprojekt är inte något nytt i byggbranschen, utan snarare något som alltid har funnits och förmodligen alltid kommer att finnas. Ändringar som uppstår vid utförandet av ett byggprojekt kan orsakas av en mängd olika anledningar. Men det ändringarna har gemensamt, är att de i regel resulterar i något som inom byggbranschen brukar benämnas ÄTA-arbeten. Begreppet ÄTA-arbeten står för Ändringsarbeten, Tilläggsarbeten samt Avgående arbeten och är ett resultat av ändringar i ett ursprungligt kontrakt.I utförandeentreprenader gäller i regel standardavtalet AB 04, vilket är ett avtal som innefattar bestämmelser som reglerar både beställares och entreprenörers förpliktelser gentemot varandra. Standardavtalet AB 04 reglerar i den meningen även hur ÄTA-arbeten ska hanteras, för att en entreprenör ska kunna erhålla ersättning för arbeten som inte omfattas av det ursprungliga kontraktet.Den här studien inleds med att beskriva hur ÄTA-arbeten ska hanteras enligt standardavtalet AB 04.

A carnival can not be stopped! A design pedagogical study of children and norms In Basel, the only Protestant carnival in Europe takes place. The carnival is called Fasnacht. For three days, there is a wild and uninhibited play with tradition, crossing borders and social criticism.The aim of this thesis is to expand the understanding of the concept of the carnival, and how to use it for an educational purpose. Three children from Basel have been involved in an workshop where they designed and talked about norms and power structures through the carnivalesque principle. The study is based on the questions: How can you use the carnival as a starting point for designing and talking about norms and power structures together with children? And; How can the design process support such a project? To spot this, I made arrangements for a design educational project.

Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet.

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

Organisationsförändringar är i regel komplexa och innebär ofta ett tids- och kapitalkrävande arbete men kan ibland vara enda sättet för en organisation att utvecklas och överleva. Denna studie undersöker sammanslagningen av de tre frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som tillsammans år 2011 bildade Equmeniakyrkan. Studien syftar till att förklara var i förändringsprocessen som Equmeniakyrkan befinner sig, undersöka vilken roll medlemmarna har haft på förändringsprocessen samt att utifrån Kurt Lewins trestegsmodell om organisationsförändring förklara förändringsprocessen. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar och anställda, som samtliga var medlemmar i Missionskyrkan innan sammanslagningen, samt en undersökning av de bakomliggande orsakerna till sammanslagningen och hur den implementerades. Studien visar att organisationsförändringen hos Equmeniakyrkan på flera sätt är en lyckad förändring men att det fortfarande är en pågående process där det är svårt att visa några tydliga steg.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att ta reda på hur man i praktiken går tillväga när man tolkar ett försäkringsvillkor om tvist angående detta råder mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Genom att läsa i doktrinen och titta i rättsfall som berör tolkningstvister så har jag fått en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgå och hur dessa bör rangordnas och tillämpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte är något lätt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försäkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna både i praxis och doktrin, men det ställs ändå höga krav på en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gå vidare med en objektiv.