I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstÄ stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjÀlp av stagning tvÀrs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland nÀr det Àr svÄrt att pÄ plats trÀ in strÀvor pÄ grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva pÄ en regel för att pÄ sÄ sÀtt förstÀrka den diagonala strÀvan. Detta examensarbete har undersökt tvÄ olika förstÀrkningsalternativ, rektangulÀrt- och T-tvÀrsnitt, med hjÀlp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstÀrkning.

Inför detta arbete sattes ett primÀrt och ett eventuellt sekundÀrt mÄl upp. Det primÀra var att genom undersöka hur ungdomar pÄ gymnasiet vÀljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i Àmneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundÀra mÄlet var att utifall ett sÄdant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring nÄgra valda fenomen som Àr samt inte Àr kontextberoende. Vidare förs Àven en diskussion om hur de olika Àmneskontextema korrelerar med hur eleverna vÀljer att reflektera kring fenomenen.För att nÄ syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Bakgrund: Rökning Àr en av de största riskerna för att utveckla ohÀlsa. För att skolorna ska kunna vara delaktiga i det tobaksförebyggande arbetet behövs vÀl beprövade metoder. Tobaksfri duo Àr en evidensbaserad metod för ett tobaksförebyggande arbete riktat mot skolungdomar. Hösten 2010 implementerades den pÄ tre skolor i Uppland.Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden tobaksfri duo. Metod: Studien har en deskriptiv och explorativ design med fokusgrupper frÄn tvÄ skolor med totalt sju deltagare.Resultat: Vid analys framkom tre kategorier: Tobaksfri duo - en signerad överenskommelse med delat ansvar, Betydelsefulla verktyg för att nÄ framgÄng i metoden, Ett tydligt och positivt engagemang kan göra skillnad i implementeringen. Skolpersonalen var positiva till den mÄngfacetterade metoden.

Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..

I denna studie ja?mfo?rs tva? olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar sja?lva tva? olika prototyper da?r vi implementerar tva? olika navigationsmenyer, som sedan anva?nds fo?r att utfo?ra anva?ndartester da?r vi ma?ter hur effektivt en anva?ndare kan utfo?ra ett antal specifika uppgifter. En fo?rstudie genomfo?rs da?r redan existerande nyhetsapplikationer studeras.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

I föreliggande beteendestudie har hÀstarna pÄ Skansen i Stockholm studerats med avseende pÄ de treviktigaste huvudgrupperna av beteenden - födosök, rörelse och social interaktion. Totalt ingick ÄttahÀstar som var indelade i tre grupper i studien. I ett antal 30-minuterspass per hÀst registrerades olikabeteenden för att kartlÀgga hÀstarnas tidsbudget med avseende pÄ hur stor del av den vakna tiden somÀgnades Ät födosök, Ät att stÄ still/vila och Ät sociala interaktioner. DÀrtill registrerades vilka övrigabeteenden som utfördes och i vilken utstrÀckning. Resultaten har sedan jÀmförts med frilevandehÀstars tidsbudget.

I Sverige har ca 69% av befolkningen nÄgon gÄng upplevt lÀndryggssmÀrta. En nedsatt bÄlstabilitet och motorisk kontroll i lÀndryggen kan vara en anledning till lÀndryggssmÀrta. En potentiellt verksam trÀningsmetod skulle motorisk kontrolltrÀning med marklyft kunna vara dÄ en stor aktivering av musklerna i bÄlen som samverkar för stabilitet i lÀndryggen krÀvs för ett korrekt utförande. För att skildra individers djupare upplevelser Àr en kvalitativ ansats att föredra vid vetenskaplig forskning. Syfte: Syftet med studien har varit att beskriva upplevelsen och erfarenheten av att trÀna högbelastande motorisk kontrolltrÀning med marklyft hos individer med perifiert medierad lÀndryggsmÀrta.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) anvÀnds i allt högre omfattning i undervisningen. FrÄgan Àr om och hur undervisningen förÀndras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur anvÀndningen av IKT inverkar pÄ elevernas agerande i nÄgra olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrÄn hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fÄtt tillgÄng till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehÄllet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

Kunder som beter sig dysfunktionellt i tjÀnstemötet har fÄtt en allt större plats inom forskningen, dÀr vissa forskare har motsatt sig den vedertagna utgÄngspunkten att kunden alltid beter sig rationellt i mötet med företag. Forskning har ocksÄ visat att dysfunktionella kundbeteenden kan medföra ökad stressnivÄ för kundkontaktpersonalen som blir utsatta för det och Àven leda till utbrÀndhet. Detta medför ocksÄ en problematik frÄn individnivÄ till samhÀllet i stort. I denna studie har vi valt att undersöka fenomenet dysfunktionellt kundbeteende djupare med fokus pÄ hur kundkontaktpersonalen hanterar detta. Studien Àr genomförd inom försÀkringsbranschen och de tjÀnstemöten som undersökts Àr de som sker mellan skadereglerare och kund. DÄ kunder i regel kontaktar skadeavdelningen dÄ nÄgot intrÀffat, innebÀr det att kunderna kan befinna sig i en utsatt och kÀnslig situation redan innan tjÀnstemötet, vilket kan pÄverka deras beteende.  För att undersöka hur hanteringen ser ut av dysfunktionella kundbeteenden i denna bransch valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ LÀnsförsÀkringar VÀsternorrland.

Den hÀr uppsatsen behandlar undertransportörens ansvar för godsskador gentemot lastÀgaren inom sjörÀtten. Vi anvÀnder oss av en konstruktivistisk metod i syfte att tillhandahÄlla funktionella och transparenta lösningar pÄ ett antal problem. Uppsatsen tar ett helhetsgrepp pÄ undertransportörens ansvar, men med tyngdpunkt pÄ vad som kan upplevas som oklara rÀttsfrÄgor. Den första frÄgestÀllningen Àr vilka rÀttsteoretiska grunder undertransportörens ansvar bör anses vila pÄ. Om undertransportören Àr bunden av ett konossement Àr grunden för ansvaret det dÀri avgivna transportlöftet ? ansvaret grundar sig pÄ avtal.

Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

LÀroböcker Àr en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehÄll presenteras och formuleras Àr betydelsefullt dÄ dessa bidrar till att forma allmÀnhetens syn pÄ biologi och könsskillnader. Syftet Àr att granska och redogöra för hur djurs beteende som Àr kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga lÀroböcker utifrÄn ett genusperspektiv. Urvalet bestÄr av fyra stycken biologiböcker som anvÀnds i gymnasial undervisning i Sverige pÄ det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat pÄ de delar i lÀroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.