Efter den svenska välfärdsstatens uppbyggnad ansåg man att den svenska förvaltningen var i behov av Reformer. Dessa Reformer skulle komma att förändra i stort sett hela den kommunala verksamheten, vissa kommuner mer än andra. Reformerna hade till stor del inspirerats av de idéer som av forskare kommit att kallas New Public Management. Då de fundamentala tankegångarna inom NPM har nyliberala förtecken, verkar det rimligt att anta att högerpartier varit mer mottalgliga för dessa idéer än vänsterpartier. Den kommunala förvandlingen har dock påverkat de flesta kommunerna oavsett politisk färg, vilket leder oss pröva teorier och hypoteser, där den ideologiska grunden som förklaringsfaktor till anammandet av dessa Reformer.Genom att studera samtliga svenska kommuners tillämpande av dessa Reformer kan vi med hjälp av olika förklaringsvariabler som, ideologi, ekonomi, kommuntyp, geografiskt läge, och på så sätt stärka eller falsifiera de teorier vi prövar.

Musikförsäljning har haft en nedåtgående trend, vilket enligt många kan bero på illegal fildelning. En metod till att stävja illegal fildelning och höja skivförsäljning har varit att införa Reformer av upphovsrättslag. Vi undersöker om musikförsäljningen påverkas av upphovsrättsReformer i 48 länder under åren 2004-2009. Vi utreder även om det finns indikationer till samband mellan illegal fildelning och skivförsäljning. I uppsatsen använder vi multipel linjär regressionsanalys och hämtar försäljningsdata från Ifpi.

Efter kommunismens fall 1989, tampades Bulgarien med sociala, ekonomiska och politiska svårigheter. År 2002 ansåg EU att landet var stabilt nog för att bli medlem i januari 2007, men vägen dit har inte varit lätt. Uppsatsen behandlar EU: s utvidgningspolitik och söker förklara Bulgariens väg mot ett medlemskap. Ända sedan EU- kommissionen publicerade sin första rapport, har Bulgarien strävat efter att Reformera inom det ekonomiska, juridiska, sträva efter en noll- tolerans mot korruption och arbeta för minoriteters rättigheter. Ett teoretiskt ramverk är applicerat för att förklara händelsekedjan från EU: s krav till de Reformer Bulgarien genomfört.

Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt Reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal Reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade Reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda Reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre Reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda Reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete.

AbstractDetta arbete är en fallstudie på Lund's kommun och det som skedde där under nittiotalet. Huvudfoku's ligger på två kommunReformer som innebar kommundelsnämnderna's införande och avskaffande. Vår frågeställning har varit; Vilka förändringar har Lund's kommun gått igenom? Och; Hur kan man förstå dessa förändringar? Teorin består av flera olika vinklar där man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's på kulturperspektivet har använt's.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rättspsykiatri och kriminalvård. Syftet meddenna uppsats är att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvänds och den traditionella uppfattningen av hur området och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgång av olika studier som behandlarbedömningarnas träffsäkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. Därnäst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillämpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrån Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tänkbarakonsekvenser av och farhågor kring användningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade Reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa Reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade Reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa Reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

Kinas Reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgång i Kina. Dessa ekonomiska Reformer har gått rakt emot kommunistisk ideologi och har därför fått stark inrikes kritik samtidigt som folket fått högre levnadsstandard och utländska företag investerar stort i Kina. Före Reformerna hade Kina börjat se en viss uppgång i tillväxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillåta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hämta in utländskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på 9% per år.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa Reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa Reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa Reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen.

Syftet med uppsatsen är att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade på att försöka förändra landet och förbättra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att därigenom uppnå en ekonomisk utveckling. För att få reda på detta har vi genomfört en litteraturstudie. När det kommunistiska partiet kom till makten i Kina år 1949 började det genomföra ett antal Reformer i syfte att få näringslivet på fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hårt på industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.

SAMMANFATTNINGDen här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från ochmed 1 juli 2007.De Reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågorsom ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

I början av 1990-talet genomfördes en rad Reformer i svensk skola. En av dessa Reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i några intervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kan relatera till förändringen.