In this essay, we examine what kind of themes that are found in essays written by students who have studied within the teacher programme at universities in Sweden. The goal of our essay is to find themes that are reoccurring in eight student essays, and that can be understood through the concept of lifelong learning. Our essay combines three research methods. It is mainly an essay where we utilize qualitative reading research, but we have also gained inspiration from hermeneutics and the critical thinking.The result of our study shows that students within the teacher programme in Sweden are well aware of the strong points found within the concept of lifelong learning. Three themes were found that were reoccurring within all essays.

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, åtminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anställda så. Det låter trevligare - att "arbeta med", istället för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmärksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förändringsförmåga på arbetsplatserna.Den här uppsatsen är kvalitativ intervjustudie om hur anställda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien är, att få en djupare förståelse för hur de anställda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta påverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet påvisas också vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anställda i en platt organisation där alla strävar efter samma mål.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vår strävan att få en djupare förståelse i den här studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lärande och Reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, Reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder som används för att personer med schizofreni ska kunna förbättra och bibehålla aktivitetsförmåga och/eller kompensera för aktivitetsnedsättningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling kräver samverkan och resurser?, ?Inlärning och problemlösning är utmanande och komplext?, ? Resonemang och Reflektion kring aktivitet är nödvändigt?, ?Träning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av åtgärder för personer med schizofreni.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna varDagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011).Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål.

Via telefonrådgivningssystemet 1177 finns sjuksköterskor tillgängliga dygnet runt för att ge sjukvårdsrådgivning till befolkningen i Sverige. Det finns begränsad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av sjukvårdsrådgivning som utförs per telefon via telefonrådgivningssystemet 1177. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet 1177. Metoden som använts är genomförande av fokusgruppdiskussioner med 11 sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetar med sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet 1177. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka användandet av videoanalys inom herrfotboll på division 1-nivå i Sverige. Videoanalys har blivit ett allt mer tillgängligt verktyg för klubbar även på lägre nivåer p.g.a. teknikutvecklingen. Vi har med hjälp av intervjuer med tränare tittat på hur användandet av videoanalys påverkar tränarens arbete, hur tränare anser att videoanalys påverkar sina spelare och lag och hur tränaren utvecklas med hjälp av videoanalys? ?Interpretive perspective? som fokuserar på motiv, intresse och syften användes för att skapa förståelse av datamaterialet.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och mentala tillstånd av skuldkänsla, Reflektion och konsekvent tänkande.

Inledning Drömlekmiljö, vad är din drömlekmiljö? Om du fick använda all fantasi, om du vore barn, hur skulle din drömlekmiljö se ut då? Hur kan en skolgård gestaltas med utgångspunkt från drömlekmiljön? Jag upplever att lekredskap, framförallt klätterställningar många gånger placeras ut med de vuxnas ambitioner att tillgodose barnens behov av lek och utveckling. Dyra prefabricerade lekutrustningar står idag på nästan alla lekplatser, skolgårdar och förskolegårdar. Min Reflektion är att dessa redskap inte är tillräckligt intressanta och inspirerande för barnen. Jag skulle vilja ifrågasätta den prefabricerade klätterställningens betydelse och i stället lyfta fram leken och dess betydelse för barnens utveckling som något viktigt att utgå från vid skapande av en intressant och inspirerande miljö för barn. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka hur en skolgård kan gestaltas som inspirerar till lek och möjliggör utveckling.

Projektet startade som en Reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren är en värdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara på platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster på gatuplan, och med det uppstår bra förutsättningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och låta dem dela på ett spektra av olika funktioner, från fundamentala till frivillliga, väcks tanken att vi är mer lika än vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med våra jämngamla.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Den här studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans värld. I studien kommer jag att intervjua lärare för att ta reda på deras erfarenheter gällande IUP och jag vill även ta reda på vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas även att lärarna kan jämföra deras tidigare arbetssätt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansåg att Reflektion till det egna lärandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, därför kommer jag även att granska tidigare forskning kring barns lärande/inlärning.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.