Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för Reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv Reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

Vi lever idag i ett informationssamhälle, vilket innebär att såväl mängden information som antalet informationskanaler ständigt ökar. I takt med detta upplever en del människor att de inte har tid eller möjlighet att hantera denna information. Det talas om informationsöverflöd. Informationsöverflöd upplevs ofta på arbetsplatser, och orsaken till ett upplevt informationsöverflöd anses oftast utan någon egentlig Reflektion över andra möjliga orsaker härröra från mängden information. Författarna till denna uppsats undersöker om individens personlighet och situationen individen befinner sig inverkar på individens upplevelse av informationsöverflöd på en arbetsplats.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt.

Uppsatsen handlar om vad socialarbetarna anser fungerar i arbetet med att hjälpa klienter från socialbidrag till självförsörjning. Fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området har genomförts för att samla in empirin. Syftet var att finna vad socialsekreterarna uttrycker fungerar i arbetet. Resultatet visar att många delar såsom bra bemötande, ha möten med klienter, tid till att träffa klienterna, skapa relation, se resurser, insats i form av praktik utformad utifrån rätt förutsättningar, struktur i organisationen och tid till arbete samt till Reflektion är viktiga för att det ska fungera bra. De delarna som lyfts fram visar på den positiva människosyn som finns hos socialsekreterarna och i organisationen.

Detta examensarbete riktar in sig på arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan är gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig på programmeringsspråket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlätta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstår med för mycket kod Denna egenskap var något av det som inspirerade mig att fortsätta arbeta med ramverket, då jag använt mig av det innan, och på så sätt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanställa en webbapplikation i ramverket kändes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra något som jag kände saknades på webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att träff as och diskutera i forum. Denna Reflektion innehåller alltså min tankegång, min frågeställning, mitt arbetssätt, problem jag har stött på, lösningar på problemen och tidsplanering relaterat till detta ? mitt examensarbete för Webbproduktion på Blekinge Tekniska Högskola. Reflektionen innehåller också en ordlista som förklarar vissa termer som jag använder mig av i texten..

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.

Den tid som patienter vårdas på sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta ställer samtidigt krav på sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors föreställningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vården. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på två medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj är och betraktar familjen både som en resurs och ett hinder.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och Reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka Reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Abstrakt Vårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för Reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.