Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet återlämnade/återtagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrågats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogårdens yta och det väcker nu frågor kring hur man ska kunna finna nya sätt att använda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att på ett bättre sätt arbeta med en kyrkogård i förändring. Tillvägagångssättet har varit kunskapsinhämtning, fallstudie, skissande som metod och Reflektion.

Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka faktorer som påverkar lärare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 på tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lärare i vår studie undervisade i ämnet kemi på gymnasienivå. Genom vår undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lärarna utformar sin undervisning.

I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande.Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och Reflektion.Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av Reflektionsnivåer.

Intresset för studien väcktes ur gemensamma diskussioner kring lärares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann därför ett förändringsarbete från traditionell till temabaserade undervisning på gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förståelse för hur förändringsprocessen upplevs och påverkar lärarna samt att vara en del i utvärderingen av lärarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att använda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebär tolkning och Reflektion. När vi studerade tidigare forskning uppmärksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förändringarbetets utveckling. Vi använde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Bakgrund: Tidigare forskningen visar på ett lärande som pågår hela tiden och att det på varje arbetsplats finns specifika lärprocesser. Hemtjänsten bör i detta avseende också kunnas ses som en lärande arbetsmiljö. När man talar om lärande, talar man underförstått om kunskap. Vårdpersonal har i tidigare studier, uttryckt att de är stolta över sina kunskaper, men att de samtidigt är bekymrade över att allmänheten inte vet och förstår vad de gör.Syfte: Vårt syfte är att utifrån personalens individuella erfarenheter belysa den kunskapsform som ligger till grund för hemtjänstarbetet, lärandet i arbetet samt de villkor personalen upplever är av betydelse för deras lärande.Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt, med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.Resultat: Empirin visar att undersökningspersonerna upplever att de har varierande uppgifter, i form av praktiskt, socialt, medicinskt samt administrativt arbete. Den kunskapsform som är mest central, är den kunskap som sker i handling, men den teoretiska kunskapsformen förringas inte.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del Reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

BakgrundDenna undersökning är en del i utvärderingen av en utbildningssatsning, HOVIK ? hot ochvåld i Kriminalvården, som Kriminalvården genomfört under 2007. Målet var att skapa enbättre arbetsmiljö genom att förebygga hot- och våldssituationer och därigenom minskasjukskrivningstalen. Utbildningen innehöll självskydd (nedläggningsteknik) och?Vardagssamtal?, vilket består av de tre olika samtalsstilarna lyssna, instruera och vägleda.Dessa samtalsstilar är ett verktyg för kriminalvårdarna att använda i de samtal de dagligen harmed klienterna.SyfteVi vill i denna uppsats studera effekterna av en utbildningssatsning, HOVIK, som genomförtsinom Kriminalvården.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del Reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Rapporten är en erfarenhetsbaserad Reflektion över min praktiktid på 3d-produktionsföretaget Kaktus Film i Stockholm. Under min tid på företaget var jag med, från början till slut, i produktionen av en tysk musikvideo till en artist som heter Eisblume. Min roll i projektet med musikvideon var 3d-grafiker. Jag har primärt arbetat med tre olika saker; att skapa och animera blodådror som växer fram i olika miljöer, att skapa vattensimulationer och att färgmatcha och justera de renderade bilderna. Rapporten beskriver min kunskaps/arbetsprocess på Kaktus Film och de problem som uppstod i arbetet.

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärandesom metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor ochpojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utvecklaförmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga varhur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier ochhandledning fått en gemensam grund för vårt arbete.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och Reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta.