Detta examensarbete handlar om hur lÀrare delar kunskap via lektion.se. Lektion.se Àr en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av lektionsidéer, diskutera intressanta frÄgor och ge tips och rÄd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar pÄ hur lÀrarna definierar och anvÀnder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbÀttringar som kan göras för att upprÀtthÄlla och i bÀsta fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lÀrare i stockholmsregionen och genomfört en enkÀt pÄ lektion.se. Jag har Àven gjort en observation av anvÀndarbeteendet pÄ forumet och lektionsdatabasen.  LÀrarna i studien definierar sajten pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilka funktioner de anvÀnder.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vÄr omvÀrld och oss sjÀlva kan ta form i vÀxelspelet mellan vetenskaplig och konstnÀrlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av sprÄksystem med avsikt att stÀrka eleverna till sjÀlvstÀndigt reflekterande och ifrÄgasÀttande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrÄn en nÀrlÀsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar pÄ frÄgor som ledde mig framÄt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strÀvar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, Àr sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

Med utgÄngspunkt frÄn hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, Àr syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande handledningen som begrepp och dess syfte. LikasÄ presenteras lÀrarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien stÄr frÀmst att finna i teorin om KASAM, vilken innebÀr att kÀnslan av sammanhang Àr avgörande för att mÀnniskor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingÄr i ett stÀndigt samskapande, i ett cirkulerande vÀxelspel dÀr en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. DÀrtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgÄr ifrÄn att vi skapar och konstruerar vÄr verklighet utifrÄn sociala konstruktioner i mötet med andra.Pedagogers behov av handledning belystes med hjÀlp av data frÄn tio pedagogers utsagor, utifrÄn semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrÄgar, ska innehÄlla konkret rÄdgivning av nÄgon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjÀlpa eleverna att nÄ mÄlen.

Testament Àr ett actionrollspel baserat pÄ Bibelns Gamla Testament. Spelet utvecklas tillsammans med Svenska kyrkan i syfte att anvÀndas i konfirmandutbildningar.Denna uppsats Àr en reflekterande rapport som behandlar verket Manus till spelet Testament - Spelmoment, dialoger och mellansekvenser. Verket och denna uppsats Àr en produkt av ett examensarbete i medier och innehÄller en beskrivning av arbetsprocessen att skriva manus till fyra av sex segment i spelet Testament. Rapporten innehÄller Àven analyser och diskussioner om arbetsprocessen och det slutgiltiga resultatet. Verket innefattar detaljerade översikter över spelets interaktiva spelmoment sÄvÀl som de texter som representerar spelets dialoger och mellansekvenser.Genom detta arbete undersöks omrÄdet speladaptation nÀrmare för att ta reda pÄ hur litteratur kan omvandlas till spel och hur interaktiva spelmoment identifieras och utvecklas frÄn en text.Under arbetet har en metod skapats för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment ur Bibelns texter och för att skriva mellansekvenser och dialoger till spelet Testament.

Syfte och frÄgestÀllningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. FrÄgestÀllningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken vÀrdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell pÄ? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssÀtt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

FrÄgan om hur lÀrares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lÀrare. En ökad förstÄelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lÀrare mÄste kunna och vad lÀrarkompetens Àr, har fÄtt en ny inriktning, inte minst nu nÀr lÀrarutbildningen Äterigen ligger under lupp. FrÄn att under flera Ärtionden frÀmst ha handlat om att faststÀlla en kunskapsbas för olika lÀrare, dÀr olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lÀrares eget vetande och deras möjligheter att lÀra i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning Àr att, med utgÄngspunkt frÄn studenternas studiesammanfattningar och utifrÄn ett genusperspektiv, undersöka hur lÀrarstudenterna utvecklar ett reflekterande lÀrande. De frÄgestÀllningar som lyfts i rapporten Àr följande: Vilka förmÄgor att reflektera över sitt eget lÀrande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lÀrande under inriktningens gÄng och den lÀrarroll som de successivt utvecklar? GÄr det att utifrÄn studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrarstudenters reflektioner av sitt eget lÀrande och vad Àr det i sÄ fall som skiljer dem Ät? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lÀrande, frÀmst nÀr det gÀller fokuseringen pÄ lÀrarrollen men ocksÄ betrÀffande hur de ser pÄ sig sjÀlva och sitt eget lÀrande.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvÄrdnaden. Studien Àr empirisk och grundar sig pÄ en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. Data har samlats in frÄn fyra intervjuade verksamma allmÀnsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvÄrdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrÄn ett medicinskt perspektiv.

Syfte: Uppsatsen Àr skriven för att illustrera svÄrigheterna med organisationsförÀndringar och hur dessa pÄverkar mÀnniskorna som arbetar inom ett företag. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringar i ett konjunkturkÀnsligt företag inom verkstadsindustrin. Vi vill söka förstÄelse om hur förÀndringar kan pÄverka motivationen och lojaliteten hos personalen pÄ verkstadsgolvet.Metod: Det centrala förhÄllningssÀttet i uppsatsen Àr att vi antar en reflekterande attityd i vÄr undersökning. I forskningssammanhang innebÀr det ett sÀtt att relatera till ?verkligheten? och det objektiva behöver inte stÄ i centrum.

Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hÀlsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vÄrd i Sverige arbetar allmÀnsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat bestÄr av att vÄrda kvinnor som genomgÄr inducerade aborter. Deras arbete vilar pÄ den svenska abortlagens bestÀmmelser om kvinnans rÀtt till fri abort samt den övergripande hÀlso- och sjukvÄrdslagen. AllmÀnsjuksköterskor har fÄtt en mer framtrÀdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade anvÀndningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete stÀlls sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas pÄfrestande.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort och allvarligt samhÀllsproblem och en vardagsverklighet för mÄnga kvinnor. En del vÄldsutsatta kvinnor blir placerade pÄ skyddade boenden för att fÄ skydd, stöd och hjÀlp.Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende gÀllande placerade vÄldsutsatta kvinnor. FrÄgestÀllningar som stÀllts Àr:Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig pÄ boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal pÄ ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte gÄr att beskriva vÄldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utlÀndsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nÀtverk samt att dessa kvinnor Àr mindre integrerade i samhÀllet vilket medför fler problem. Det framkommer Àven att de placerade kvinnorna har ett behov att fÄ hjÀlp med krisbearbetning samt med praktisk hjÀlp.

Föreliggande studie undersöker metodiken i sprÄkundervisningen. PÄ sÄ sÀtt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. MetodikÀmnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle sprÄklÀrarna sakna den grundlÀggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikÀmnets Äliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lÀrare har vÀvt in i sitt yrke, det vill sÀga, klarlÀgga lÀraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lÀrares intresse att skapa en sÄ effektiv, nöjsam och lÀrorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgÄ desto större Àr chansen att uppfylla sÄdana krav.

Min hemstad SÀffle har varit medialt exponerad i dokusÄpor sedan början av 2000-talet. PÄ webbplatsen YouTube lÀggs privata klipp upp om staden och mÀnniskorna som lever dÀr. Vad fÄr exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra pÄ vilka sÀtt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser nÄgra av SÀffles ungdomar pÄ hur deras hemstad framstÀlls och de dokusÄpadeltagare som representerar staden? Jag reste till SÀffle för att intervjua fyra elevinformanter som gÄr i Ärskurs nio pÄ en grundskola om hur de ser pÄ mediernas framstÀllning av staden.