SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag.

Inspired by a trip to Guatemala, Honduras and New York, I have done illustrations that I have translated into rugs and sculpture..

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.Syfte och frågeställningarSyftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som Reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats.

Följandet arbete är en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords ? The Reawakening.I början förklaras mitt syfte och mål med arbetet som följs av en frågeställning kopplat till det. Jag kommer även att beskriva olika teorier som jag tittade närmare på angående spelbalansering. För att inleda läsaren till spelet Dreamlords ska jag även förklara den generella spelprincipen av hela spelet. Därefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sätt att orientera sin sinnesstämning och empati. Då empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats på individer med en yrkesroll som ledare då de har skäl att hantera sin empati. Undersökningen baserades på en egen utformad enkät med 33 påståenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare från sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sätt och empati.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

Syftet med följande arbete är att ta reda på vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har använts för att ta reda på vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsättningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrån uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsättningar. Sammanfattningsvis visar resultaten av våra intervjuer att respondenterna menar på att begreppet handledning är svårdefinierbart. Handledning betyder olika utifrån person, situation och sammanhang men värdet av handledning är samstämmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla.