Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vården. Bakgrund:När en människa drabbas av sjukdom blir även de närstående påverkade. Sjuksköterskans rollär att identifiera de närståendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohälsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rådgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.Resultat: Sjukvårdspersonalens bemötande hade inverkan på de närståendes upplevelser avdelaktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal upplevs både negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har också positiva erfarenheter av stöd och förståelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de får sämre vård på grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehållsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vård förutsätter kunskap, utbildning, stöd och förståelse, brist på kunskap skapar osäkerhet i ansvaret av vården, motivation och engagemang saknas, samt känslan av sårbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

Redan i förskoleåldern lär sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhället. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förväntas agera. Jällhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förändras vid ett aktivt genusarbete i skolan där elever tränas i att tänka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleåldern finns möjlighet att attityder till normer kan förändras och att framtida samhällsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att få ett tolerant samhällsklimat är att barn möts med intresse och respekt.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i världen. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever längre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer går inte att förutsäga utan är individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever längre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring.

Patientdelaktighet i vården har visat sig resultera i förbättrade behandlingsresultat och ökad tillfredsställelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan få en fördjupad insikt i patientens livsvärld och förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bättre förutsättningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hälso- och sjukvård. Metoden var en litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Syftet med detta arbete var att försöka konceptutveckla en metod för att utvärdera och utveckla upplevelseprodukter med utgångspunkt i principerna om andra generationens upplevelser och samproduktion. Metoden skulle bygga på en kvantitativ innehållsanalys av offentligt publicerade fotografier som gäster själva tagit i samband med upplevelsen. Vi ville också testa vårt koncept på en verklig upplevelseprodukt via en fallstudie.Utifrån vår första litteraturgenomgång ger vi en inledande bakgrund till områdena upplevelseproduktion, turismfotografi och innehållsanalys med inriktning fotografi. I resultatdelen av uppsatsen beskriver vi sedan det koncept som vi utvecklat utifrån de teorier som vi fann genom en fördjupad litteratursökning. Vi avrapporterar också fallstudien som vi genomförde för att pröva konceptet.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.