I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Sammanfattning Informanterna beskrev salutogent ledarskap som fokuserande på möjligheter istället för problem, och att få fram resurserna ur varje individ. De pekade på att de anställda känner större ansvar om de görs delaktiga i arbetets planering. Enhetscheferna hänvisar till vikten av reflekterande tankar på alla nivåer. De upplever att deras sätt sedan länge att arbeta nu har givits legitimitet. Bakgrund Vi intresserar oss för hur olika typer av ledarskap kan påverka personal, då vi alla har erfarenhet av att ingå i arbetsgrupper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt.

Rapporten är en erfarenhetsbaserad reflektion över min praktiktid på 3d-produktionsföretaget Kaktus Film i Stockholm. Under min tid på företaget var jag med, från början till slut, i produktionen av en tysk musikvideo till en artist som heter Eisblume. Min roll i projektet med musikvideon var 3d-grafiker. Jag har primärt arbetat med tre olika saker; att skapa och animera blodådror som växer fram i olika miljöer, att skapa vattensimulationer och att färgmatcha och justera de renderade bilderna. Rapporten beskriver min kunskaps/arbetsprocess på Kaktus Film och de problem som uppstod i arbetet.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka tankar no-lärare på högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga språkutveckling inom ramen för de naturorienterande ämnena. Studien vill också bidra till lärarnas ytterligare reflektioner kring det utökade läraruppdrag de fått i och med den nya läroplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt även ligga till grund för vidare forskning inom ämnet, då sådan ej finns att tillgå i vidare utsträckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lärsammanhang samt vilka olika slags texter elever förväntas lära sig framställa inom de naturorienterande ämnena. Även naturvetenskapens språk och det utökade läraruppdraget belyses.Metod: Då jag vill veta vilka variationer i tankegångar som kan finnas hos no-lärare avseende elevers skriftliga språkutveckling är min undersökning av fenomenografisk karaktär.

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.