Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Idag kopplas ofta etik inom användarmedverkan till behovet av användare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det är svårt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av användare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaområden relaterade till bemötande och samarbete med användare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid användarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar även till att ge praktiker stöd vid upptäckt och hantering av etiska utmaningar.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares erfarenheter av en förskola som är anpassad till alla barn. Det har även undersökts hur etablerade olika begrepp är i den dagliga verksamheten såsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollärare på två förskolor i Skåne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade på att begreppen normalitet och olikheter är väl använda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av särskilt stöd.

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom. Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom.

Att skapa tillit är ett fenomen som är individuellt för alla människor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och närstående bygger bland annat på kommunikation, empati och etik. Syftet med studie är att få förståelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och närstående. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvårdnad inte bara bygger på de tekniska bitarna där sjuksköterskan enbart går in för att bota, den involverar även ett synsätt där man ser människan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lärande både för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att få en fördjupad förståelse av vad det är för ett lärande som äger rum i handledningssituationen och vilka förutsättningar som gynnar lärandet. Den huvudsakliga frågeställningen handlade om hur intervjupersonerna ser på kopplingen mellan det individuella lärandet hos ledarna i handledning och ett lärande som påverkar hela organisationen. Teorier från olika ämnesdiscipliner användes för att närma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades även i förhållande till coaching.

Denna rapport är en reflekterande text över skapandet av en digital handbok för animatörer som är med och startar ett nytt spelprojekt. Handboken är ett verk som gjordes som examensarbete på Högskolan i Skövde vårterminen 2009.Rapporten beskriver processen bakom skapandet av handboken. Denna process innefattar praktiskt arbete på företaget Junebug AB i Malmö, en förberedande litteraturstudie av hur text skrivs på ett tydligt, pedagogiskt sätt, en ytterligare litteraturstudie av tidigare skrivna handböcker för animatörer, intervjuer med animatörer i branschen och på utbildningen och sammanställning av handboken.Den centrala frågeställningen var: Hur kan man i handboksform på bästa sätt förmedla hur en animationspipeline1 tas fram, underhålls/effektiviseras och dokumenteras?Målet med arbetet har varit att sammanställa en handbok som andra animatörer kan använda sig av. Syftet har varit att lära mig om en riktig arbetsmiljö i spelbranschen och förmedla detta i handboken.

The theme of this essay is literacy training in pre-school. The theme takes it starting point in a project, where my colleagues and I noticed our children playing with writing and symbols. It leads to an exciting, reflecting and developing project, a project that will go on for six months together with twenty children in the age of five and six.The essay describes how I and the rest of the staff work with the project, and also how we try to find challenges that are meaningful for our children. When we worked with the project I ended up in a dilemma how I as a teacher was to retain the children?s joy and curiosity for writing without making it boring.