Bakgrund & Problem: Globaliseringens framvÀxt har bidragit med ett omvÀrldstryck vilket tvingat branscher, frÀmst inom bil- och elektronikindustrin, att omstrukturera sin verksamhet och satsa  pÄ  sin   kÀrnverksamhet  för  att  nÄ  konkurrensfördelar.  Genom  att  automatisera  och systematisera produktionen kunde företagen sÀnka sina produktionskostnader. Det bidrog till att företagen började se de administrativa servicefunktionerna inom företaget som en börda, eftersom de inte bidrog till kundnyttan. Behovet att reducera kostnaderna och öka flexibiliteten bidrog till att företagen började överlÄta icke-vÀrdeskapande aktiviteter till underleverantörer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera de bakomliggande anledningarna till varför tillverkningsföretag vÀljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen. Vidare Àr syftet att analysera hur tillverkningsföretagen behÄller kontrollen inom företaget vid tillÀmpning av outsourcing pÄ ekonomifunktionen. Metod:  Vi  har  anvÀnt  oss  av  en  kvalitativ  studie  för  analysen  och  valt  att  intervjua  tre tillverkningsföretag som valt att outsourca ekonomifunktionen, tvÄ som inte tillÀmpar outsourcing pÄ ekonomifunktionen, samt tvÄ revisionsbyrÄer som har en djupare inblick i outsourcingbranschen.

Plannja AB i LuleÄ Àr Skandinaviens ledande byggplÄttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplÄt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som bÄde tillverkare och grossist. Höga krav pÄ kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av mÄlade band successivt har ökat till oönskade nivÄer vilket innebÀr hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbÀttrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krÀvs.

Vi har i den hÀr studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och pÄ sÄ sÀtt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att sÀkerstÀlla sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnÄ ett balanserat beroendeförhÄllande, förutsÀttningarna att skapa egna kundrelationer och stÀrka företagets varumÀrke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ etableringsstrategin indirekt export med inriktning pÄ piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumÀrken. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.

I vÄr studie har vi fÄtt tilltrÀde till en industriell verksamhet och kunnat följa dess inledande fas för ett uppstartat förÀndringsarbete. Organisatorisk utveckling har sedan decennier tillbaka kommit att bli ett alltmer omtalat modeord, dÀr förÀndringar sker oavkortat för att svara upp till en effektivisering som har betydelse för företagens överlevnad.VÄrt syfte med studien var att skapa en djupare förstÄelse för hur en omorganisation pÄverkar den enskilda verksamheten och fÄ en inblick i hur en förÀndring utifrÄn ledningens sida motiveras och hur den tas emot bland medarbetarna. Vidare ville vi genom förstÄelsen för vad som sker emellan dessa tvÄ stadier försöka utröna vilka förutsÀttningar som behövs för attframgÄngsrikt kunna implementera ett förÀndringsarbete.Dessa frÄgestÀllningar fick vi besvarade genom kvalitativa intervjuer som utfördes medmedarbetare pÄ flera hierarkiska nivÄer i organisationen. VÄra övergripande teorier som har stöttat vÄr empiriska insamling har haft sÄvÀl medarbetarnas som ledningens perspektiv. Teorier som legat till grund för analysen av medarbetarnas uppfattningar kom att innefatta gruppdynamikens betydelse och personliga drivkrafter i arbetet.

Titel: Sortimentsstyrning ? En fallstudie pĂ„ Maxi ICA Stormarknad i VetlandaInlĂ€mningsdatum: 2012-05-26Ämne/kurs: 4FE03EFörfattare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Jan Alpenberg och Roger StokkedalExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: Sortimentsstyrning, Lönsamhet, ABC-analys, NyckeltalSyfte: Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och förklara vilka styrningsförĂ€ndringar som kan göras pĂ„ H & S-sortimentet för att öka lönsamheten, reducera sĂ€kerhetslagret samt bibehĂ„lla lagerservicenivĂ„n. Det Ă€r Ă€ven att beskriva och förklara hur artiklar och produktgrupper kan urskiljas utefter dess bidrag till omsĂ€ttning, bruttovinst samt lönsamhet inom H & S-sortimentet. Samt att beskriva vilka nyckeltal som kan kopplas till H & S-sortimentets lönsamhet.Metod: Denna kvalitativa fallstudie har genomförts genom anvĂ€ndandet av en intervenerande ansats med vĂ€xelverkan mellan empiri och analys pĂ„ fallföretaget Maxi ICA Stormarknad i Vetlanda. Datainsamlingen pĂ„ fallföretaget har huvudsakligen gjorts genom styrda samtal samt genom inhĂ€mtning av data frĂ„n affĂ€rssystemet.Referensram: Referensramen presenterar teori som Ă€r relevant för studien inom Ă€mnesomrĂ„dena sortimentsstyrning, lönsamhet, ABC-analys, lagerhĂ„llning och nyckeltal.

Studiens syfte Àr att utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med en kritisk ansats problematisera bakomliggande faktorer till varför pedagoger anser att mindfulness ska anvÀndas i skolan. Empirin bestÄr av intervjuer med en mindfulnessinstruktör samt fokussamtal med tre pedagoger. Undersökningen belyser historiken kring mindfulness samt de samhÀlleliga aspekter som kan ha lett till mindfulness stora genomslag. Vidare tar undersökningen upp historik kring skolan samt hur den ser ut idag i förhÄllande till samhÀllet. De centrala delarna i mindfulness Àr att lÀra sig bli en mer medveten och reflekterande mÀnniska samt att inta ett accepterande förhÄllningssÀtt.

Examensarbetet Àr utfört inom produktutveckling ? konstruktion och omfattar 15 högskolepoÀng. Arbetet utfördes pÄ halvtid under perioden januari ? juni 2013. Examensarbetet utfördes för       OJOP Sweden AB i Eskilstuna av en student pÄ MÀlardalens Högskola.

Bakgrund: Antalet personer som lever med HIV/AIDS-infektion var 2008 1,6 miljoner i Tanzania. Personer i Äldrarna 15-24 Är som har tillrÀcklig kunskap om HIV/AIDS-infektion i Tanzania ligger pÄ ungefÀr 45 % 2005 (www.globalis.se). Stor orsak till att HIV/AIDS-infektion fortfarande ökar Àr att kunskapen kring hur det smittar eller hur man skyddar sig inte Àr sÀrskilt utbredd. HIV/AIDS-infekterade riskerar att bli stigmatiserade pga. fördomar som finns i samhÀllet.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Syftet med denna studie var att ge en förstÄelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som vÀxer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsÄg Àven att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns nÀromgivning. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgrÀnsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt vÄld.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktÀr. Det bildas dÄ regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet Àr lakvattnet den huvudsakliga pÄverkan pÄ den omgivande miljön. För att begrÀnsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhÀndertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

I kollektivtrafiken Àr socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och mÄnga anstÀllda blir utsatta för krÀnkningar sÄsom utskÀllningar, förolÀmpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefÀr hÀlften av samtliga arbetsskadeanmÀlningar till Arbetsmiljöverket mellan Ären 2005-2007 kunnat kopplas till vÄld, hot eller rÄn (Strandberg 2008). BÄde polis och socialsekreterare har en lÀgre anmÀlningar andel Àn kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvÄrdare och vÀktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden Àr det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden Àr en viktig framgÄngsfaktor.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.