Dagens varslingsrutiner er en vel innarbeidet rutine som går i en kjede fra den som først oppdager skredfaren till att vegen stengs. Dette er en rutine som fungerer godt og trenger ingen forandring. Når det gjelder beredskapsplanenes utforming så er funksjonskontraktene for Tromsø og for Lyngen, heretter bare kalt Tromsø og Lyngen, nesten like. Det som skiller seg ut er att vedleggsdelen i Tromsø er bedre skrevet enn den som finnes i Lyngen. I vedleggsdelen i Lyngen er det byggelederen som er ansvarlig for vurderingsprosessen og for dokumentasjon osv., mens det i Tromsø er entreprenøren som har ansvaret for dette.

En del av skolans uppdrag är att lära ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att låta eleverna utöva inflytande som gäller även undervisningen. Problemet är att dagens skola mest använder sig av klass och elevråd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet på att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen är därför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan påverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda på detta har jag analyserat några avhandlingar som innehåller empiriska undersökningar där samtal i allmänhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min läsning och analys av dessa avhandlingar har jag använt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnå elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhäver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv när det gäller att ge elever mer inflytande.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

I sjukvården världen över tas dagligen tusentals röntgenbilder. Användningsområdena är många, men i de flesta fall är syftet att i något avseende avgöra patientens hälsa. Bilderna utvärderas av läkare för att patienten ska få rätt diagnos. För att läkaren ska kunna göra en korrekt bedömning av bilden och därmed ge patienten den behandling som situationen kräver måste bilden vara rättvisande och vara av sådan kvalitet att alla viktiga detaljer går att urskilja. Bildkvalitet är ett ganska diffust begrepp och ofta används subjektiva bedömningsmetoder för att bestämma ifall en bild är bra eller dålig.

Den 1 augusti 2009 trädde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L101, i kraft. Här anges det att hästar ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krävs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? Innebär det att alla hästar måste hållas i flock? Eller räcker det med en annan häst i hagen bredvid? Går det bra att hålla hästen ihop med andra djurarter? Och i så fall vilka djur? Eller räcker det med mänsklig kontakt? Frågorna blir många, både för hästfolk i allmänhet men också för länsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frågan.

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes ? samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka.

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill.

Bakgrund och problem: Det synsätt som dominerar avseende redovisningen ärkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebär att redovisningen ska vara användbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Från 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillämpas, vilka ska generera bättreinformation för investerare och andra användare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen då upplysningarna kan vålla skada förföretaget. Med anledning därav kan det finnas incitament att begränsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lämnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förändringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för räkenskapsåret 2007 i jämförelse med räkenskapsåret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger någon skillnad i företags upplysningar med avseende på företagsstorlek och branschtillhörighetAvgränsningar: Studien har avgränsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSällanköpsvaror och tjänster som idag är noterade på Stockholmsbörsen samt har tillämpatIFRS de senaste två räkenskapsåren.

Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

 Dahlberg, Hillevi (2013). Mångfald i förskolan. Om förskollärares yrkesetiska förhållningssätt, att tillämpa ett arbetssätt som stödjer alla barns utveckling och lärande. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Syfte: Bakgrunden till detta arbete är att samfälligheten Långbacka där en av författarna bor har haft betydliga problem med värmeförluster. Vår uppsats bygger på att hjälpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frågeställning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.I denna uppsats har vi haft som syfte att ikläda oss styrelsens roll och genom att själva vara en del i processen få känna på den komplexitet som uppstår kring beslut.Metod: Vår teori är insamlad utifrån tre olika synvinklar. Dessa är rationell, icke rationell och en ekonomisk beräkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men även öppna samtal.