Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ta reda på vilka funktioner självhjälpsgrupper idag fyller i samhället inom olika hälsoområden. Syftet var också att belysa hur självhjälpsgrupper anser att deras arbete går att kombinera med professionell hjälpverksamhet och då i synnerhet om och hur en hälsopedagog kan och bör samarbeta med självhjälpsgrupper.MetodStudien inleddes med en litteraturgenomgång för att ta reda på forskarnas inställning till professionellas arbete med självhjälpsgrupper. Via internet och sökmotorn på www.msn.se har lämpliga självhjälpsgrupper för studien sökts fram. Urvalet till grupperna är baserat på de hälsoämnen som ingått i hälsopedagogutbildningen på Idrottshögskolan i Stockholm under tiden 2002-2005. I samtliga fall har en eller två av organisationen utsedda representanter som arbetat för sin respektive självhjälpsgrupp eller dess samordnare intervjuats.

Till alla godkända läkemedel skall bifogas information till vårdpersonal hur produkten skall användas säkert och effektivt. De metoder som används för insamling av data under en klinisk läkemedelsprövning, innan godkännande för försäljning, påverkar möjligheten att göra korrekta bedömningar av ett läkemedels bieffekter. Insamling av patientsäkerhets-relaterad data, ?incidenter? (?Adverse Events?; AEs), i kliniska läkemedelsprövningar är ett område förenat med många metodiska oklarheter och svårigheter. Internationella och nationella regelverk specificerar inte i detalj hur datainsamling skall utföras.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Till alla godkända läkemedel skall bifogas information till vårdpersonal hur produkten skall användas säkert och effektivt. De metoder som används för insamling av data under en klinisk läkemedelsprövning, innan godkännande för försäljning, påverkar möjligheten att göra korrekta bedömningar av ett läkemedels bieffekter. Insamling av patientsäkerhets-relaterad data, ?incidenter? (?Adverse Events?; AEs), i kliniska läkemedelsprövningar är ett område förenat med många metodiska oklarheter och svårigheter. Internationella och nationella regelverk specificerar inte i detalj hur datainsamling skall utföras.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Bakgrund och problemdiskussion: IKEA har en uttalad vision att alltid vilja bli bättre. Företaget använder sig av förbättringsarbete men arbetar inte efter någon specifik förbättringsmetod. Trots detta faktum har IKEA varit mycket framgångsrika. Förbättringsarbete påverkar så gott som samtliga i en verksamhet där inställning och engagemang hos medarbetare till sättet att arbeta med förbättringar har stor betydelse för hur väl förbättringsarbetet fungerar. Denna studie kommer att behandla följande forskningsfrågor:Hur ser förbättringsarbetet ut på IKEA Bäckebol som tillämpar förbättringsarbete men som inte har någon utvald metod för förbättringsarbetet?Hur påverkas medarbetarna på IKEA Bäckebol av förbättringsarbetet i det dagliga arbetet?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera hur IKEA Bäckebol tillämpar förbättringsarbete samt att jämföra deras arbetssätt med utarbetade metoder som är etablerade inom området.

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till de skador som uppkommer inom vården. Hälso- och sjukvården är en komplex miljö där information om den enskilda patienten ska överföras mellan personal. Det ställs höga krav på att informationsutbytet sker på ett korrekt och tydligt sätt då detta är grunden till att fatta adekvata medicinska beslut och på sätt kunna vidta de åtgärder som krävs. Socialstyrelsen och Svenska Kommuner och Landsting är några av de aktörer som förespråkar att kommunikationsverktyget SBAR ska användas i svensk sjukvård för att säkerställa informationsöverföring och på så sätt höja patientsäkerheten. SBAR är en akronym som står för S-situation, B- bakgrund, A-aktuellt och R- rekommendation och hjälper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelämnas vid informationsöverföring.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

Manga foretag star idag infor beslutet om att infora centrallager eller ej. Trenden mot en centraliserad verksamhet har pekat uppat under en relativt lang tid nu, men vart och ett av de foretag som overvager fragan maste se till sina forutsattningar och behov. Langt ifran alla ar mogna for ett centrallager, en stor forandring i organisationens struktur kravs for att dra nytta av en centralisering.Gardin & Persson AB (GP) ar ett foretag med mer an 100-ariga anor i Jamtland, dar huvudbutiken ligger i Ostersund med en filial i Stromsund. De senaste aren har koncernen expanderat i Vasterbotten med en butik i Umea och en i Ornskoldsvik. De har ocksa kopt in affarssystemet SAP (System Application Products) for att enklare lanka samma information mellan koncernens bolag.

Scania CV is one of the world's largest truck manufacturer. It is not only the directproduction of vehicles and methods that are important for Scania but also the servicemarket handling spare parts, repairs and workshops. The department Vehicle ServiceInformation construct standard times through work measurement for particularworks in the workshops. The software application STAM is used in the servicemarket to create and store standard times which then are exported to theworkshops' own systems.The purpose of this master thesis is to analyse and evaluate the internal workmeasurement system that includes standard times and the software STAM. Also,based on external analysis and benchmarking of other systems suggest appropriatefuture development within the area for Scania Vehicle Service Information.In order to perform the investigation, interviews and studies have been doneinternally at the departments that are involved in work measurement as well asexternally at Scania workshops.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.? Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå.

Arbetet syftar till att uppdatera och utveckla företaget Mercado Medic AB:s produkt, arbetsstolar för rörelsehindrade, främst barnstolen. Real 9300 barn är en stol som riktar sig till funktionshindrade barn mellan 2 och 15 år. Till skillnad från vuxenstolen säljer inte barnstolen särskilt bra trots att den har lika bra sittegenskaper. Syftet med att uppdatera och förbättra barnstolen är att få fram en mer attraktiv barnstol som kan konkurrera på marknaden lika bra som vuxenstolarna gör. Bengt Engström, ergonom som inriktat sig mot sittande för funktionshindrade, och Ulla Myhr, leg sjukgymnast som specialiserat sig på barn med CP, har båda varit med under stolens tidigare utveckling.

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.