Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år.Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år?Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

Syftet med examensarbetet är att planera hur Schenker Coldsped ska arbeta för att möta kundens krav, i detta fall Burger King, på att använda regelverket EFSIS ? European FoodSafety Inspection Service. EFSIS erbjuder oberoende inspektionsservice designat för mat, dryck och närliggande branscher. Den standard som Schenker Coldsped AB överväger att certifiera sig emot är EFSIS tekniska standard för lagring och distribution av livsmedel.Coldsped är en del av Schenker Sverige AB. Företaget arbetar med helhetslösningar för transport och lagring av kylda och frysta livsmedel över hela Europa.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.

Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Vår teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett längre kalvningsintervall i första laktationen.Frågeställningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?När frågeställningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan ställdes mot vår hypotes.För att få ett så homogent material som möjligt gjorde vi följande avgränsningar på djuren.? Komma från besättningar med avkastning på 9500-10 500kg ECM.? Inkalvningsålder på 24-26 månader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmärkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk Låglands Boskap).? Dräktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hämtades från SvenskMjölk och samanställdes först i Excel och senare även i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna räkna fram ett P-värde.Det är P-värdet som avgör om datan är statistiskt säkerställd eller inte. När vi fört in datan vi ville ha i Excel lät vi programmet räkna fram en graf för varderarasen där vi kunde utläsa vilken tendens avkastningen hade i förhållande till antalet dagar mellan kalvning och dräktighet. Till vår hjälp i arbetet med att få framrepresentativa grafer hade vi vår statistiklärare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvånande i våra ögon! Avkastningen följde inte alls vår teori.

Ringhals AB upplever att de har stora underhållskostnader på tre kompressorer som försörjer system 751 med tryckluft. Rapportens syfte är att ta fram ett beslutsunderlag för att kunna motivera en nyinvestering. Underlaget ska innefatta bl.a. en underhållskostnad för kompressorerna, vilka de vanligaste felen är samt en rekommendation till lämplig utbytesinvestering.En sammanställning av underhållskostnader har genomförts för att sedan ställa i jämförelse med en nyinvestering. Då driftsäkerheten för Ringhals AB är av största prioritet, undersöktes vilka de vanligaste felen är som uppkommer samt hur ofta underhållsinsatser krävs.

Med denna uppsats så vill jag lyfta fram och förklara hur ett datornätverk kan påverkas vid införandet av en trådlöst nätverkslösning. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativ art och jag har med hjälp av en inledande förstudie identifierat ett antal områden som påverkas när man inför ett trådlöst nätverk. Sedan har dessa områden legat till grund för ett antal intervjuer som sedan genomförts. Dessa intervjuer har mynnat ut i ett resultat som bland annat visar att prestandan påverkas då det finns klara begränsningar för hur snabbt och långt man kan sända information i form av radiovågor. Prestandan påverkas även då robustheten i regel blir sämre i ett trådlöst nätverk.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet.

Positiv särbehandling är ett ständigt aktuellt ämne. Frågor som diskuteras är bland annat var gränserna går mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering, samt om dessa typer av åtgärder kan rättfärdigas som medel för att uppnå rättvisa mellan grupper. Positiv särbehandling finns reglerad i nationell såväl som EG-rättslig lagstiftning. I svensk rätt återfinns undantaget från direkt diskriminering i Jämställdhetslag (1991:433). I gemenskapsrätten stadgas rätten till positiv särbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rådets rekommendation 84/635/EEG.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå.Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning.

Dagligen kastreras många honkatter under dissociativ anestesi i Sverige. Dissociativ anestesi anses vara en relativ säker narkos, med minimal påverkan på djuret. Detta gör att det finns en risk att dessa narkoser övervakas i mindre grad än de narkoser där djuren är sövda med gas. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera hur dissociativa narkoser av honkatter i samband med ovariehysterektomi övervakas i Sverige samt genom litteraturstudier och en egen studie i mindre skala utvärdera vilken grad av övervakning som är önskvärd vid en dissociativ narkos samt om övervakningen i Sverige idag motsvarar detta. En enkätundersökning skickades under sommaren 2014 ut till 106 djurkliniker i Sverige varav 67 stycken svarade.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Introduktion: Läkemedelsverkets generella rekommendation är att naturläkemedel ska sättasut inför anestesi. Litteratur tyder på att läkare sällan frågar om naturläkemedelsanvändning iden preoperativa bedömningen, samtidigt som patienten sällan uppger sådant användande. Attha väsentlig information om patienten inför anestesi är en förutsättning förhandlingsberedskap för anestesisjuksköterskan, vilket gör säker och tydlig kommunikation tillen viktig del i patientsäkerheten.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga huruvida anestesiologer beaktar patientersanvändning av naturläkemedel inom anestesi.Metod: För denna kartläggning genomfördes en kvantitativ enkätundersökning riktad motanestesiologer inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Enkäten bestod av nio slutna och tvåöppna frågor. Kvantitativ data analyserades i SPSS och redovisades med frekvenstabeller,medan samtliga kvalitativa data redovisades med citat.Resultat: Inom ramen för denna pilotstudie delades tretton enkäter ut, varav elva besvarades.Könsfördelningen av respondenterna var 64 % (n=7) män och 36 % (n=4) kvinnor ochrespondenternas läkartjänster inom anestesi var ST-läkare 36 % (n=4), överläkare 36 % (n=4)samt specialistläkare 27 % (n=3).

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.