Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsÀkerheten vid generisk lÀkemedelsanvÀndning. Det som studerades var den eventuella problematiken, ÄtgÀrderna och patienternas egna erfarenheter av generisk anvÀndning. Den Metod som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrÄn en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osÀkerhet, tÀta lÀkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika lÀkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning Àr riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven lÀkemedelsdos.

Personer med venösa bensÄr Àr en lÄgprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sÄr inte var smÀrtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns bÄde inom öppen och sluten vÄrd och Àr ofta över 65 Är dvs. en Äldersgrupp som ökar. Det Àr dÀrför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smÀrta.

Idag finns knappt nĂ„gon produktion av klĂ€der kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lĂ€gga ner produktion i hemlandet beror framför allt pĂ„ de höga kostnaderna. LĂ€nder i öst, kan idag tillverka klĂ€der med likvĂ€rdig kvalitet och med ledtider som stĂ€ndigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlĂ€gga sin produktion dĂ€r istĂ€llet.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sĂ„dan förĂ€ndring. Studiens syfte Ă€r istĂ€llet att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedlĂ€ggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som dĂ„ fanns i Sverige, och flyttade den till lĂ€nder i öst.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma Àr en allt vanligare sjukdom i vÀrlden. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade frÄn samhÀllet och tenderade att bli skuldbelagda för sitthÀlsotillstÄnd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvÄrdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vÄr utbildning pÄ negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma frÄn sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvÄrdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vÄrdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.

En grundlÀggande princip Àr att arbetsgivaren pÄ ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anstÀllda, Àven för vad som sker inom verksamheten. DÄ en arbetstagare vÄllar skada i tjÀnsten lÀggs ansvaret pÄ arbetsgivaren, pÄ grund av det sÄ kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebÀr i princip att man ansvarar för nÄgon annans culpa (vÄrdslöshet eller oaktsamhet). RÀttsutvecklingen till detta gick ut pÄ att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig frÄn svensk skadestÄndsrÀtt i allmÀnhet dÄ var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar.

Problemet som uppmÀrksammas i undersökningen Àr att Försvarsmaktens doktriner ochplaneringsmetoder till stor del Àr utformade ur ett top down-perspektiv som inte i sÄ storutstrÀckning beskriver ovÀntad och/eller oönskad pÄverkan av effekter bottom up. Syftet medundersökningen Àr dÀrför att förklara pÄ vilket sÀtt beslut/agerande av marin chef vid taktisktförband ibland kan fÄ ovÀntade och/eller oönskade konsekvenser pÄ den politisk-strategiska nivÄn.UtifrÄn detta Àr syftet ocksÄ att dra slutsatser genom att diskutera möjliga implikationer för dagensmarina operationer och doktriner. Undersökningen genomförs som en fallstudie av de tvÄhÀndelserna; överlÀmnandet av svenska jagare vid Torshavn 1940 och robotkryssaren USSVincennes nedskjutning av ett civilt passagerarplan 1988. I respektive fall beskrivs försthÀndelseförloppet dÀrefter genomförs bl a en analys om vad i fallet som avviker frÄn detförvÀntade/planerade och pÄ vilket sÀtt och inom vilka tidsramar det sker effekter bottom up.Slutligen dras slutsatser pÄ vilket sÀtt fallet kan ge implikationer pÄ dagens marina operationer ochdoktriner. NÄgra av de implikationer undersökningen pekar pÄ Àr att chef för taktiskt förband bör hakunskap om sÀkerhetspolitik och om de övergripande politiska mÄlsÀttningarna för att snabbt kunnafatta beslut i komplicerade frÄgor Àven vid utebliven kontakt med högre ledning.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger pÄ förskolan har om modersmÄlets betydelse och dess konsekvenser för flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr förskolpedagogernas tankar om anvÀndning av modersmÄlet? Vad tÀnker förskolpedagogerna om flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet? PÄ vilka sÀtt anser sig pedagogerna stödja modersmÄlet?.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhÀlsoteam. UtifrÄn tanken att synen pÄ elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlÀngningen pÄverkar vÄr syn pÄ eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frÄgestÀllningarna i arbetet Àr; Vilka diskurser gÄr att urskilja i de undersökta elevhÀlsoteamen? Vilka Àr de rÄdande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser fÄr detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys, och dÄ den diskursteoretiska. En diskurs Àr ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ den vÀrld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser pÄ sin kropp med tanke pÄ de ideal som vi har i samhÀllet i dag. Genom en kvantitativ studie har jag Àven undersökt vilka erfarenheter och förestÀllningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som pÄverkar dessa erfarenheter och förestÀllningar hos dessa tjejer. Media samt vÀnner och familj Àr de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. DÀrefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ sjÀlvbild kan fÄ nÀr det gÀller tjejernas hÀlsa. Anorexi, bulimi och benskörhet Àr nÄgra av de konsekvenser som nÀmns.