Sverige Àr idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krÀvs för att samhÀllet ska fungera. Kraftigt ökade priser pÄ olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle fÄ ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt Àr Jordens klimat i förÀndring, varmare temperaturer leder till smÀltande inlandsisar och detta till stor del pÄ grund av vÀrldens oljeanvÀndning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett VÀster- och Norrbotten sjÀlvförsörjande inom drivmedel för vÀgtransporter. Rapporten utreder huruvida denna sjÀlvförsörjning skulle vara möjligt med avseende pÄ tillgÄng utav rÄvaror för biogasanlÀggningarna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Titel: NedlÀggningsretorik i svensk nyhetstextNivÄ: C-uppsats i Àmnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste Ären har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. VÄr uppsats syftar till att studera sÀttet som medier skriver om nedlÀggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen frÄn fyra nedlÀggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.FrÄgestÀllning: ? Vad sÀgs om nedlÀggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad fÄr de sÀga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktÀr genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vÀnt oss till vissa nyckelpersoner. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan pÄ redaktionerna nÀr medarbetare hotas? Hur ser den i sÄ fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot fÄr för konsekvenser för det journalistiska arbetssÀttet och ? i förlÀngningen ? Àven demokratin?VÄr forskningsfrÄga blir sÄledes: om, och i sÄ fall varför, journalister pÄ lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fÄtt hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram Àr att socialt interagera med andra mÀnniskor. Deltagarna ser Instagram som en digital vÀrld och att man besitter tvÄ olika jag, ett i ?verkligheten? och ett pÄ Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vÄgar uttrycka sig mer fritt Àn i ?verkligheten?.

Svenska banker har genomgÄtt flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre pÄverkade valet av problemomrÄde. MÄnga studier har gjorts betrÀffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade omrÄdet kring kredituppföljningen, det sekundÀra kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara anvÀndbar för kreditgivare, genom att dra lÀrdom av bra exempel, och dels vara brukbar för lÄntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat omrÄde.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: KÀrnprimÀrkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrÄgestÀllning: Vilka strategier har de svenska storbankerna anvÀnt sig av för att uppnÄ kravet pÄ högre kÀrnprimÀrkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fÄtt för bankerna dÄ de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet pÄ kÀrnprimÀrkapital som Finansinspektionen stÀller. Undersökningen Àmnar Àven utvÀrdera vilka konsekvenser förÀndringarna har fÄtt hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kÀrnprimÀrkapitalet.Metod: Metoden som anvÀnts var av kvalitativ karaktÀr dÀr sekundÀrdata som samlats in varit frÄn böcker, rapporter och artiklar. PrimÀrdata har samlats in frÄn personliga intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av sekundÀra datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som anvÀnt sig av att se över sin prissÀttning ocksÄ var de banker som ligger i topp vad gÀller kÀrnprimÀrkapitalrelationen.

I den hÀr uppsatsen redovisas en undersökning av hur prÀster i GÀvleomrÄdet stÀller sig till den nya Àktenskapslagen som har trÀtt i kraft frÄn och med 1 november 2009, efter mÄnga Ärs lÀngtan och vÀntan frÄn hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad prÀsterna tÀnker kring detta med hjÀlp av skriftliga intervjuer. Kunde de tÀnka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagÀndringen? Det Àr nÄgra av de frÄgor jag kommer att behandla i denna uppsats.I mÄnga Är har debatterna kring denna frÄga pÄgÄtt och dÀrmed Àven andra frÄgor rörande homosexuellas rÀttigheter. DÀrför ansÄg jag att det var viktigt att belysa den process som pÄgÄtt i Svenska kyrkan inför detta beslut.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka Ă„tgĂ€rder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten Ă„r 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring Ă„tgĂ€rderna hos stadens invĂ„nare.Materialet som anvĂ€nts bestĂ„r frĂ€mst av sundhetsnĂ€mndens handlingar frĂ„n Ă„ren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar frĂ„n dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande Ă„tgĂ€rder Ă„r 1834 frĂ„n den stund dĂ„ koleran nĂ„tt Ystad. Tidigt inrĂ€ttades och iordningstĂ€lldes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, sĂ€rskilda kolerabegravningsplatser, karantĂ€n och vakthĂ„llning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrĂ€ttade kvartersmĂ€nnen. Karlskrona strĂ€vade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. LĂ€karnas insatser tyder pĂ„ att de föresprĂ„kade att förebygga smittspridningen i staden frĂ€mst bland stadens fattigare befolkning.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur ny bebyggelse med bostÀder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett omrÄde nÀra ett riksintresse för naturvÄrd, ett naturreservat, ett ramsaromrÄde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med vÄtmarksomrÄdet eller kan de existera i varandras nÀrhet? Nordöstra Vilan Àr min fallstudie och ett exempel pÄ detta.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..