Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av Redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om aktierelaterade ersättningar i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingår företag noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av Redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfteI vilken utsträckning använder småföretagare årsRedovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning.Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsRedovisningsinformationen.