Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrågas av de små bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten få för revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyråerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna.I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersättning för ledande befattningshavare har förändrats i årsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen är gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag består av årsredovisningar från 16 börsbolag under åren 1996-2004. Undersökningen är av deskriptiv karaktär och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktär, där både regelverk och det empiriska underlaget varit utgångspunkter.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fånga hur några lärare förhåller sig till elevers inflytande i lärande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgångspunkt i några relativt konkreta frågeställningar - hur arbetar lärare med elevers inflytande i lärande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lärande och på vilket sätt har de då inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lärande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lärare som arbetar i skolår fem samt några av deras elever. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden när det gäller elevers inflytande i lärande: planering/upplägg, genomförande och redovisning/utvärdering av ett kunskapsområde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av läroprocessen och både lärare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att låta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glädje, motivation och meningsfullhet i lärandet.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster.Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag..

Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union.Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree.Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements.Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens Redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv.

Under de senaste åren finns en ökad uppmärksamhet i att kunna förutspå konkurs och andra former av ekonomiska kriser. Vissa forskare menar att konkursprediktion har varit huvudforskningsämne inom redovisning och finans sedan Altmans studie från 1968. Under åren har flera modeller vuxit fram och tidigare forskning har påvisat att konkurs kan förutspås med en hög grad av tillförlitlighet.Denna uppsats har som utgångspunkt Altmans studie från 1968. 66 företag har undersökts i tre år mellan åren 2000 och 2010, varav hälften av företagen har inlett konkurs och den resterande hälften är så kallade friska företag (ej konkurs). Detta i syfte för att undersöka om Altmans konkurspredektionsmodell Z??-score kan appliceras på svenska företag inom service och informationsteknikbranschen.De 33 friska företagen har jämförts mot de 33 konkursförsatta företagen och sedan sammanslagits för en total procentuell klassificering.Vår studie visar att 14 av 33 konkurssatta företag visar tecken på konkurs ett år innan konkurs inleddes.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar?Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige.

Uppsatsen behandlar ämnet avsättningar som är en bokföringsmässig justering av ett företags kostnader som leder till ett minskat resultat för den innevarande perioden. En avsättning har likheter med en skuld men med en stor skillnad; beräkningsmöjligheten, en avsättning är mer oviss att beräkna än en skuld. Avsättningsområdet är inte reglerat med någon speciell skatteregel utan lagar tolkas med normer om hur redovisning skall ske och se ut. Normer i Sverige kan till exempel ges i uttryck av en rekommendation som sedan ligger till grund för en bedömning som till en början sker av det enskilda företaget men vid en närmare granskning även kan komma att bedömas av Skatteverket. Om Skatteverket anser att redovisningen inte följer gängse normer om god redovisningssed och rättvisande bild kan inte redovisningen ligga till grund för skattebeslut.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.