Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå.

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ?På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten??I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer.

Syftet är att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. Vår beskrivning sträcker sig över en period på tio år. Vi har använt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta ämne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vår empiri som är hämtad från sju kunskapsintensiva företag och består av deras årsredovisningar för åren 2003, 1998 och 1993. I vår jämförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig så mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Bland tillväxtföretag i Sverige är företag som säljer högteknologiska produkter välrepresenterade. Styrning i dessa är en utmaning, speciellt av försäljningsfunktionen som utpekats som hjärtat i dessa företag. Simons hävstänger för strategisk styrning omfattar fyra perspektiv som denne menar bör uppmärksammas för att skapa balans i strategisk styrning och i sin tur nå lönsamhet och tillväxt. Dessa är det diagnostiserande perspektivet, det interaktiva perspektivet, värderingsperspektivet samt det gränsskapande perspektivet. Personlig försäljning är en kritisk komponent för högteknologiska tillväxtföretag.

SAMMANFATTNING  Titel:Metoder för intern redovisning i medelstora tjänsteföretag Nivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi; Redovisning Författare:Dennis Gyllner & Viktor Sandén Handledare:Stig Sörling Datum:2012 - Januari Syfte:Syftet med studien är att belysa olika metoder som finns tillgängliga för intern redovisning och med utgångspunkt från dessa lyfta fram förslag på den metod som på bästa sätt levererar underlag för den ekonomiska styrningen inom medelstora tjänsteföretag. Metod:Studien bygger på ett hermenuetiskt synsätt och en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat sätt för att ge utrymme åt respondenternas tankar och åsikter. Enkäten utformades med frisvarsfrågor för att locka respondenterna att uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt. Resultatet av intervjuerna och enkäten redovisas i empirikapitlet och diskuteras i analysen. Resultat & slutsats:Resultatet av studien visar på att den interna redovisningen blir viktigare desto större ett tjänsteföretag blir. Detta på grund av att företagsledningen behöver ha detaljerade ekonomiska rapporter och dataunderlag till kalkyler för att kunna styra företagets verksamhet på ett bra sätt.  Detta styrks även av tidigare forskning.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvändigtvis är den bästa metoden för att öka den sociala redovisningens användarvänlighet. Viktigt är att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vår undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslå vad redovisningen skall innehålla. För att öka den sociala redovisningens användarvänlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, på så sätt att de utvecklas till mer djupgående samarbeten mellan parter inom området. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Datum: 2010-06-03Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin WilhelmssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har föranlett att allt fler företag väljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser på företagets roll i samhället. Den gemensamma nämnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hållbar utveckling. Det vill säga en utveckling där ekonomisk tillväxt måste kopplas till miljöhänsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hållbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske på ett trovärdigt och objektivt sätt.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.

Bakgrund och problemdiskussion: Under årens gång har det inträffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut på ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att få ordning och reda.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.