Sammanfattning- Att skapa uppmärksamhet på turismmarknaden ? En studie om Trosa Rederi:s kommunikationskanaler Datum:30 maj, 2012 Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola Författare:Anna Andersson, Malin Hällblad och  Lina Wahlén Lindqvist28 november 1989, 2  september 1990, 21 februari 1988 Handledare:Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord:Kommunikationskanaler, uppmärksamhet, kostnadseffektivitet, turism, påverkan. Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur Trosa Rederi, genom kommunikationskanaler, kan skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp. Frågeställningar:Vilka kommunikationskanaler bör Trosa Rederi använda för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp, med hänsyn till företagets ekonomiska situation?Hur bör företaget använda kommunikationskanalerna för att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke hos sin målgrupp? Metod:Studien var av kvantitativ karaktär där intervjuer med företagsledarna bidrog till fakta om företaget och en marknadsundersökning låg till grund för undersökningen av målgruppens medievanor. Resultaten av undersökningen analyserades sedan mot den teori som samlats in genom sekundär datainsamling i form av litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor och andra avhandlingar. Slutsats:Den genomförda studien påvisar vikten av att anpassa ett turismföretags kommunikationskanaler till målgruppen. Studien har även visat vilka kommunikationskanaler Trosa Rederi bör använda; annonser i dagstidningar, Word of Mouth, broschyrer, PR, samarbeten och sökmotoroptimering, samt hur dessa kostnadseffektiva kanaler bör användas för att lyckas skapa uppmärksamhet om sitt varumärke hos målgruppen..

Vässarös Rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och från Vässarö, med vanlig diesel som bränsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa bränslen som skulle kunna användas i Vässarös fartyg. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Vässarös Rederi kan byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön. Information har sammanställts om flera bränsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, bränsleleverantörer och ett skärgårdsRederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tänkbart alternativt bränsle är syntetisk diesel och det bränslet skulle ej kräva modifieringar av motor eller bränslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner.

SammanfattningÄmne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda MagnussonHandledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens HögskolaNyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-Mouth, tidigare erfarenheter, RederiTitel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? ? En studie omförväntningar och intern marknadsföring inom Rederibranschen.Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivandesjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna iSverige har på sina framtida arbetsgivare.Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörervid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtidaarbetsplatser?Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böckeroch artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföringoch marknadsundersökningar.Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativinsamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts förundersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studentersom tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdesupp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningarpå trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivasombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter somgym, Internet och sällskapsrum.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, Rederi ? hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..

För att handel av varor mellan olika platser skall kunna äga rum krävs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Över långa avstånd transporteras varor mer än ofta med sjöfart från en hamn till en annan och däribland containersjöfart. För att förstå varför vissa hamnar anlöps men inte andra är det intressant att ställa ett antal frågor. Vad avgör vilka hamnar ett Rederi anlöper på en fartygsslinga? Vilka förutsättningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsättningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krävs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangående containerfartyg besvara ovannämnda frågor, vilka är studiens frågeställningar.Denna studie tar med hjälp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras på Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, Rederi ? hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten på sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kännetecknas de svenska Rederierna av tillbakagång. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillväxt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstått mellan de båda nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsättningar för att konkurrera på den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat på relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gånger större än vad den är idag om Sverige genomgått samma utveckling som Danmark.Uppsatsen ämnar, att utifrån ett företagsperspektiv, analysera och utvärdera skillnader mellan svenska och danska Rederier. Syftet är att utifrån analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgår delvis från en kvantitativ förundersökning i enkätform som används för att få fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Pirater är ett ämne som berör många med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste åren då det har skickats ner militära fartyg till Adenviken för att bekämpa pirater.Syftet med undersökningen är att få fram vad Svenska Rederier vidtar för åtgärder för att motverka piratattacker. Följer Rederierna de gällande riktlinjer som finns? För att få svar på frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Den information som är till grund för resultatet har samlats in från fyra olika personer som ansvarat för säkerheten på respektive Rederis fartyg.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tarbit Shipping som år 2011 konverterade sin tankbåt M/T Bit Viking från konventionell drift på tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprätta en tränings manual till fartyget då det är ett krav från IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A är till för att manskap ombord ska få en kännedom om gasen och säkerhet runt den, Kategori B är skriven till däcksbefäl där det krävs en större kännedom om gasen och Kategori C är till för maskinbefäl. Manualen finns nu ombord på fartyget och på Rederi kontoret för utbildning av nypåmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen är ett resultat på tolkning av IMO´s IGF kod (ANNEX11.

Syftet med det här arbetet var att kartlägga rekryteringsprocessen i svenska Rederier och bemanningsbolag av maskinbefäl. För att ta reda på detta skickades det ut ett antal enkäter till personalrekryterarna i respektive Rederi/bemanningsbolag. Studien är en kvantitativ undersökning för att få in ett så stort underlag som möjligt och därefter kunna få fram ett trovärdigt resultat. Resultatet blev att rekryteringsprocessen har påverkats av utflaggningen av fartygen och då framför allt för juniorbefälen. Det som personalrekryterarna ansåg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefäl är rekommendationer från redan anställda i Rederiet/bemanningsbolaget och fullständig sjöingenjörsexamen.

Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige ochtillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste årenhar Rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigastetillgångarna i ett Rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av tvårekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas avunder dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareföreningdär det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut.Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104).

Bakgrund och problem: Det nya förslaget på leasingnormen innebär att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgångar i leasingtagarens balansräkning. Gränsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmånerna hänförliga till den underliggande tillgången skall bolaget redovisa en försäljning istället för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansräkning innebär att nyckeltalen förändras vilket kan ha påverkan på låneräntan. Därför är det av betydelse att undersöka vilken påverkan den nya leasingstandarden har på redovisning inom Rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förändringarna som den nya normen innebär för redovisning inom Rederibranschen.