Grönområden kan bidra med en mängd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, säkerställa vattenresurser och så vidare. Grönområden gynnar också människors hälsa både genom att verka mentalt återhämtande och underlätta och inspirera till fysisk aktivitet. Analysen av vad åsikterna kring grönområden i Umeå stad var utgick ifrån en enkätundersökning på nätet som dels publicerades på Umeå kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma på SLU i Umeå. Datainsamlingen avbröts när antalet svarande uppgått till 1000 stycken. Svaren kom från ett brett urval av befolkningen, och personer med olika åldrar, kön, uppväxtmiljöer med mera fanns representerade.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används.

In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.

Clearcutting systems have been the dominating silvicultural approach during the last decades in the Nordic countries. While economically rational, it is also leading to a trivialisation of the flora and fauna, and may result in negative reactions of people in urban settings. As a consequence of this, and a more diversified view on which goods and services forests should deliver, there is an increasing interest in broadening the range of silvicultural methods that are used. The term continuous cover forestry (CCF) represents a suite of methods that have gained increasing interest in the Nordic countries. In CCF a considerable amount of the trees are left after harvest to favour values that require a continuity of tree-covered areas. There are thus hopes that this method will meet the needs for maintaining biodiversity and satisfy social and cultural values.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag. Den primära uppgiften har varit att presentera åtgärder med syfte att förbättra storskaliga miljonprogramsområden. Uppsatsen behandlar enbart den fysiska miljön i miljonprogrammets storskaliga bostadsområden.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.

Att rida ut i naturen på sin häst är ett sätt att uppleva landskapet men det är också motion och rekreation. Målet med uppsatsen är att studera och beskriva det nuvarande intresset och arbetet på lokal, och även till viss del regional nivå, med att förbättra tillgängligheten för ryttare i utvalda delar av Skåne som består av intensivt brukad jordbruksmark. I de utvalda områdena finns det en problematik med ett ökat antal ryttare och hästar och få möjligheter att röra sig i landskapet. Uppsatsen undersöker hur tre kommuners processer, med tyngdpunkt på Ängelholms kommun, ser ut för att öka tillgängligheten för ryttare. Genom intervjuer med personer som är aktiva i ett ridslingeprojekt i Ängelholms kommun och erfarenheter från de andra kommunernas representanter skapas en bild av hur arbetet ser ut.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

The European history of bath has its roots in the Greek culture about 2500 years ago. In every Greek town was situated at least one center of culture, a gymnasium, that contained bath establishements, areas for physical training, restaurants, librarys and readingrooms. Already 400 B.C. Hippokrates, founder of the art of healing, spoke for the waters important qualities in medical treatements. After the Greeks the Romans overtook and maintained the polished manners of bathing, and thanks to them the culture spread to the north of Europe. During the middleages the art of swimming was well respected among soldiers and knights, and was frequently practised in tournament games and competitions. At the same time the bathhouses were developed in the towns of Europe.

Summary The estate of Johannishus is situated in the south of Sweden and in the province of Blekinge, about 8 kilometres from the city of Ronneby. The main building together with the park represents the province´s only example of a well preserved estate environment from the early 1800th Century, and was declared as a historic monument in 1982 because of its unique role in the province. Johannishus Park has during 300 years developed in close relation to the main building, the landscape and the surrounding infrastructure. Each century and owner has had an influence on the park, which has resulted in an interesting visible cross-section of 300 years of Swedish garden history. Most noticeable today are the traces from late 19th Century, but in its oldest parts the park contains structures from the early 18th Century.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.