Sök:

Sökresultat:

2198 Uppsatser om Reaktioner frćn omgivningen - Sida 63 av 147

Homosexuell i en heterosexuell social kontext : Homosexuella mÀns upplevelser av fördomar, heteronormativ makt och möjlighet till öppenhet

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i och förstÄelse för hur homosexuella mÀn upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stÄ emot den makt som heteronormativiteten innebÀr. Studien Àr kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella mÀn för att ta reda pÄ hur synen pÄ deras egna platser i tillvaron pÄverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat bestÄr av samt det offentliga samhÀllets struktur begrÀnsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur vÀl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhÀllet beror pÄ hur den sociala kontexten ser ut, men Àven pÄ vilken relation den homosexuella mannen sjÀlv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende pÄ situation, och att mÀnnens band till vÀnner och familj i stor utstrÀckning inte pÄverkas negativt av stigmat..

MÀnniskors upplevelser efter att de varit med om en katastrof/livsavgörande hÀndelse

Katastrofer/livsavgörande hÀndelser Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor vÀrlden över drabbats av. Det Àr inte bara den enskilda mÀnniskan som berörs utan alla pÄverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebÀra bÄde fysisk smÀrta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor mÄste kÀnna till eftereffekter frÄn ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa mÀnniskor pÄ bÀsta sÀtt. Studiens teoretiska referensram utgick frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som nÄgot unikt för den enskilda mÀnniskan.

Optimering av realtids-PCR för identifiering och kvantifiering av Humant T-lymfotropt virus

Human T-lymfotropt virus (HTLV) Àr ett C-typ onkovirus som tillhör familjen Retroviridae som huvudsakligen angriper T-lymfocyter och orsakar leukemi och andra autoimmuna sjukdomar. I den nuvarande kliniska diagnostiken anvÀnds Enzyme-linked immunosorbent assay och ibland vid screeningsmetoden upptrÀder ospecifika reaktioner. PÄ senare tid har flera metoder baserade pÄ real-tids PCR utvecklats för att bestÀmma halten av virala genom i patienter. Syftet med denna studie var att sÀtta upp och optimera en realtids-PCR för detektion av humant T-lymfotropt virus typ-1 och 2. Inför optimering av realtids-PCR extraherades DNA frÄn MT-4 och MO-T cellinjer.  Under optimering av realtids-PCR anvÀndes SYBR Green och smÀltpunktsanalys dÀr flera komponenter bl.a.

Hur resonerar terapeuter i den offentliga sjukvÄrden kring svÄrigheter att arbeta med trauma?

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvÄrden resonerar kring svÄrigheter i att arbeta med trauma. FrÄgestÀllningarna var: hur resonerar terapeuter kring svÄrigheter att arbeta med trauma; vilka kÀnslomÀssiga reaktioner har de; vad sÀger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, sprÄk och tolkanvÀndning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primÀrvÄrden respektive psykiatriska öppenvÄrden. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

SjÀlvförtroende : En studie i hur lÀrare uppfattar och jobbar med elevers sjÀlvförtroende

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa intervjuer fÄ kunskap om hur lÀrare ser pÄ och arbetar med elevernas sjÀlvförtroende. Jag beskriver hur lÀrare ser pÄ sjÀlvförtroende och vilka faktorer som de anser pÄverka sjÀlvförtroendet. Jag har Àven undersökt vilka pedagogiska strategier lÀrare anvÀnder för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. I arbetet har jag avgrÀnsat mig genom att bara studera lÀrare som undervisar i Är 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet sjÀlvförtroende Àr ett vÀldigt vitt begrepp och nÄgot som kan ha stor pÄverkan pÄ individen. I intervjuerna framkom det Àven att de faktorer som lÀrarna anser pÄverkar sjÀlvförtroendet Àr av olika kategorier sÄ som; TrygghetskÀnslan hos individen, Individens mÄluppfyllelse, Relationer och bekrÀftelser frÄn omgivningen, Ansvar och delaktighet samt SamhÀllets alla krav.

Arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjÀlpmedel för personer med demenssjukdom.

Sverige har under en lÀngre tid haft en Äldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden dÄ fler personer drabbas av Älderssjukdomar. Demens Àr en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens dÀr bl.a. kognitiva hjÀlpmedel Àr ett nytt omrÄde inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjÀlpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod anvÀndes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvÄrd i en mellanstor svensk stad.

Smakprov av Sverige : En undersökning av tvÄ brasilianska musikstudenters upplevelser och tankar kring lÀrandet av och mötet med svensk folkmusik.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Fallstudie av Pumas Environmental Profit and Loss Account

Introduktion:Att hÄllbarhetsredovisa efter GRI:s riktlinjer Àr idag en standard bland multinationella företag vÀrlden över. Vi anser dock att det Àr mer givande för intressenter att placera företaget i ett större sammanhang och för att se hur mycket företagets miljöpÄverkan kostar samhÀllet Ärligen. Sportsko- och klÀdesföretaget Puma har i en resultatrÀkning monetÀrt uppskattat hur mycket miljöpÄverkan frÄn deras leverantörer och egna aktiviteter kostar samhÀllet varje Är. Den kallas för Environmental Profit & Loss Account och fungerar som ett transparens-, strategi- och riskhanteringsverktyg.Syfte:Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva hur EP&L kan anvÀndas i framtiden.Problemformulering:1. Hur anvÀnds EP&L som strategi- risk- och transparensverktyg?2.

Klingande kommunikation : en intervjustudie med skolledare om musikens roll i Tra?ningsskolan

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Rektorers tankar om resurser

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur rektorer definierar och vÀrderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulÀr har rektorers syn pÄ olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lÀrandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar pÄ att resursbegreppet bestÀms av vem, var och nÀr det definieras. DÄ samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar Àr det resurser av mer abstrakt/sjÀlslig karaktÀr som vÀrderas högt oavsett kön. Högst vÀrderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka bÄda, enligt Herzbergs tvÄfaktorteori, Àr motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsstÀllelse och bör gynna eleverna.

Offentliga platser ? mötet mellan stad och mÀnniska; ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

Mot en ökad förstÄelse för teknikstressens orsaker : Ett distribuerat perspektiv pÄ interaktionen mellan mÀnniska och teknik

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Ljudets funktioner i filmen 9 : En audiovisuell analys

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts pÄ de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus pÄ ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förstÄelse för ljudets funktioner i filmen samt se pÄ hur ljudet pÄverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var ocksÄ att bidra till en bÀttre förstÄelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berÀttarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrÄn en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovÀrdighet och Àkthet, att beskriva föremÄl och speciellt huvudkaraktÀrens fysiska attribut samt att ge en respons pÄ det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger ÄskÄdaren en tydlig kÀnsla för omgivningen filmen.

Patienter med lungcancer och deras upplevelser

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet Àr vanligen hosta. Det finns en risk att mÀnniskan i omgivningen samt sjukvÄrdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen sjÀlv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkÀnslor. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vÄrden.

KarriÀrupplevelser i medvind och motvind

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn pÄ chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriÀr/yrkesbana. Med utgÄngspunkt i syftet valde vi att formulera tre frÄgestÀllningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött pÄ, hur stödet frÄn arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnors och mÀns upplevelser av karriÀr och hur dessa i sÄ fall ser ut.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre mÀn.VÄrt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriÀr var övervÀgande positiva och att vÀgen till chefskap kan se olika ut. VÄra respondenter hade stött pÄ bÄde möjligheter och hinder under sin karriÀr. De möjligheter som framkom var av liknande karaktÀr, de hinder som framkom sÄg dÀremot olika ut.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->