Sverige framstår ofta i samhällsdebatten som ett byråkratiskt land med många och komplicerade regler som sätter käppar i hjulen för företag. I rapporter från näringslivsorganisationer och på debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige är ett land med relativt enkla regler och liten byråkrati. Vår uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byråkrati och regler.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development.The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio.

Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.

Abstrakt I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.

Problem:Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för enfungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fleraktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå dådet är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antaletaktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och kreditinstitut med avseende på bådeblanco- och hypotekslån.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig åt med avseende bådegällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Intresset bland studenter att gå traineeprogram är stort och få vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhålla denna certifiering. Vi analyserar, utifrån aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.Vår analys utgår ifrån institutionell teori som i hög grad tar hänsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhålla legitimitet och stabilitet. Analys har även baserats på konceptet standardisering. Vårt tillvägagångssätt har bestått av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett användarbehov ur studenternas synvinkel, vilket är tecken på en rationell myt.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner.