Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att påverka klimatet och om de kan se några förändringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i två femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Ett av de mest grundläggande problemen som människan har försökt att lösa med hjälp avartificiell intelligens, är bedömning och schemaläggning av tid. Anledningen till detta är atttidsoptimering kan leda till en effektivare verksamhet och leda till kostnadsbesparingar.Med Internet finns nya möjligheter för elektronisk tidsbokning, men alla typer av kunderkräver inte samma tidsåtgång, vilket leder till problematik för företagen gällandeuppskattning och bedömning av tid. En vanlig lösning på problemet är att tillämpa ett såkallat expertsystem. Ett expertsystem besvarar frågor från användaren genom att dralogiska slutsatser baserade på fördefinierade regler och en lagrad kunskapsbas. Med hjälpav personas, det vill säga fiktiva användarmodeller med avsikt att kartlägga ens verkligakunders behov, mål och vanor, kan man dessutom öka systemets konsulteringsprecision.Den här uppsatsen är en kvalitativ studie med avsikt att utreda vilka komponenter som etttidsbokningssystem bör ha för att kunna bedöma tidsåtgång utifrån olika kunders specifikabehov och hur detta kan lagras i ett intelligent system.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta..

Ungdomars språkbruk är ständigt i opposition mot vuxenvärlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars språk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skällsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars språk, t.ex. skällsordsbruket, kan vara ett sätt att se nya normer och värderingar växa fram.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur flickor på gymnasiet uppfattar och använder skällsord för att jämföra hur deras bruk ser ut jämfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har också varit att undersöka om flerspråkighet påverkar uppfattningar om och bruk av skällsord.

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor..

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Syftet med detta arbete var att beskriva teorin om gerotranscendens och dess implementering i omvårdnaden av äldre. Frågeställningarna vi utgick ifrån var: Vad innebär gerotranscendens? Hur kan teorin implementeras i den praktiska omvårdnaden av äldre? Metoden vi använde var systematisk kunskapsöversikt. Teorin om gerotranscendens inför en ny förståelse om åldrandets process. Denna process medför en förändring av den äldres definition av verklighet från en materialistisk och rationell syn på omvärlden till en alltmer kosmisk och överskridande syn vilket för med sig ökad livstillfredställelse.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn i hur vi bemöter begåvade barn i skolan. Detta är gjort genom litteratur studier och genom intervju frågor till lärare och elever. I litteraturstudien behandlas bland annat Howard Gardners sjuintelligenser och hur han ser på begåvning. Olika typer av inlärningsmetoder behandlas även i litteraturstudien. Studiebesök där lärare och elever intervjuas redovisas i metod delen.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lär sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lärstilar samt visa på vilka konsekvenser detta får i rollen som musiker, men också som pedagog.Frågeställningarna handlar om hur olika gitarrister lär sig sitt instrument utifrån ett figuralt eller formellt tillvägagångssätt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som händer när man övar utifrån sina minst utvecklade kompetenser och varför det är bra att som pedagog och musiker känna till olika lärstilar. Utifrån dessa frågeställningar diskuterar vi våra skillnader som gitarrister och individer utifrån teorin om multipla intelligenser, definierar våra olika lärstilar och vad för typ av lärande som har ägt rum i vår undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lärandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer från Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi använder också studiematerial från Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie på hur vi själva arbetar för att utveckla de områden där vi funnit uppenbara utmaningar.

AI är något som blir allt viktigare inom dagens spel och får allt högre krav på att agera mänskligt och intelligent. Detta kandidatarbete undersöker vilken metod som är att föredra för att skapa en AI som kan lära sig av sina tidigare erfarenheter. Några av de metoder som undersöks är trädstrukturer, Artificial Neural Network och GoCap. Genom att skapa en applikation med en av metoderna samt göra en undersökning på hur AI:n i applikationen upplevdes fick vi resultat om denna metod var användbar. Utifrån detta diskuteras det ifall andra metoder hade varit mer effektiva, hur man hade kunnat förbättra AI:n samt hur framtiden för spel-AI skulle kunna se ut..

Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ?Fun-AI? för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.