Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.

På grund av att miljöproblemen ökar kräver samhället att företagen tar mer ansvar för deras miljöpåverkan än tidigare. Hållbar utveckling har som mål att ?tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Hållbarhetsredovisningens syfte är att mäta, presentera och ta ansvar för hållbarhet gentemot intressenter både inom och utanför organisationen. I en hållbarhetsredovisning tar man hänsyn till de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna.

Äta här, sova där, promenera här, åka bil där ? arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och Rationalitet i det skapande stadiet.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Mikroföretag skiljer sig från små och stora företag. Ägaren är en central del i mikroföretag och oftast även den enda beslutsfattaren. Detta innebär att ägaren som person inverkar på de beslut som tas i företaget. I beteendeteori diskuteras objektivitet och Rationalitet vid beslutsfattande. Där betonas det att individer har mycket svårt att bortse helt ifrån sig själva.

Jane Austen är en av 1800-talets mest lästa författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingående och humoristiska porträtt av det engelska samhället. Just hennes livliga beskrivningar av livet på den engelska landsbygden runt år 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter är fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror på att människor nu som då brottas med liknande problem och ställningstaganden. 200 år senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kärlek, pengar och status. En av hennes mest kända verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och är en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Vanligtvis är det invandrare som står i fokus för den aktuella debatten i media och i samhället i övrigt. Det är nästan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmärksammas och det är sällan att media vänder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhället. Huvudsyftet med vårt arbete är just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville även undersöka vilka faktorer det är som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vår studie och om dessa enbart är negativa eller om det även finns positiva föreställningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i ämnet.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Denna studie undersöker hur premiepensionssparare tar beslut och vad som ligger till grund för valet att vara aktiv eller passiv i syfte att skapa ökad förståelse och underlätta utformningen av ett ökat beslutsstöd för premiepensionsspararna. Tidigare studier har visat att premiepensionssparare som är kontinuerligt aktiva i sin placering är de som får högst avkastning på sin premiepension, ändå är en stor andel av svenska premiepensionssparare passiva. Studien undersöker några av de faktorer och tankesätt som ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare inte tar beslut som förväntas enligt teoretiska beslutsteorier som förutsätter Rationalitet. Som verktyg för att undersöka och öka förståelsen för premiepensionssparares beslutsfattande används prospect theory som är en alternativ teori till den klassiska ekonomiska teorin om ekonomiskt beslutsfattande. Studien grundar sig i problematiken som uppstår när samhällsutvecklingen allt mer skapar större informationsflöde samtidigt som allt mer beslut och risk läggs på individen.

Syftet med min studie är att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anställda med funktionsnedsättning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, via så kallad övergång från Samhall AB. Människor med funktionsnedsättning har svårare att nå, få och behålla arbete och exkluderas från arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbättra. Samhället ska präglas av mångfald och allas lika rättigheter. Detta innebär bland annat allas rätt till arbete för en fortsatt välfärd.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.

Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.